Måndag förmiddag..... Eftersom det skrivs så mycket kring evolution, "survival of the fittest", makt, skandaler och ministeravgångar, tänkte jag passa på att härleda ett samband mellan dessa ämnen, som jag funderat kring ända sedan barndomen:Hur kommer det sig att vissa människor så snabbt kan gå vidare efter att någon har dött? Men en viktigare fråga:
Hur kan vissa gå vidare i livet så snabbt efter att de själva gjort oegentligheter, som att mobba, trakassera andra, bara göra oförrätter, säga något sårande till någon, fuska, förskingra etc.......?
Själv kan jag ha dåligt samvete i åratal efter något som jag bedömer har sårat eller skadat och detta dåliga samvete gör mig extra försiktig.....hoppas jag.....
* Jag tror helt enkelt att detta hänger ihop med evolutionen: Den som kan "svälja" mest stolthet, och "komma över" flest samvetskval och därmed presentera en glad och "trygg" min utåt, får helt enkelt större chans att hävda sig i media- och maktsammanhang. Att kunna "se förtroendeingivande" ut är viktigt.
* Jag tittade på senaste avsnittet av sång- och talangtävlingen Idol 2007. Denna gång var det dags för deltagarna att hälsa på sina vänner eller familjer, några de tycker om.
Och det var ingen hejd på lovorden vissa anhöriga beskrev "sin" deltagare med. "Allt" var jättebra med just den här personen. Allt. En fantastisk människa.
Som tittare tänkte jag: Kul att de vill hjälpa en vän/son/etc... genom att ge honom massor med pr, så att han får +poäng hos dem som ringer och röstar: Ett bra intryck.
Förstod dock inte hur de orkade hålla på och överdriva på detta sättet: man älskar en person, även om man är lugn då man talar om honom/henne.
Men sedan trillade polletten: De som klarar detta bäst, med att hålla gulle-mys-skenet uppe, kommer förmodligen att gå till finalen.
Den som åkte ut ur tävlingen i fredags var....just det.....den som inte visade uppanhöriga med spektakulära uttalanden utan "bara" en polare som förklarade att han är en sjysst kompis och att de brukar spela volleyboll med varandra.
* Inom politiken fungerar det med allra största sannolikhet på samma sätt.
För om man börjar krångla, redan när man är på fritids-/ungdoms-politik-nivå, dvs att man funderar på att sluta upp med engagemanget pga oegentligheter inom organisationen redan då, har man mindre och mindre chans till fortsatt hög lön, berömmelse.
Det finns säkert en del politiker, filmstjärnor, etc, som vägrar att jobba enligt annat än samvetet, jag dömer inte ut alla såklart,
......det är bara det att det blir en hel del milstolpar på vägen som handlar om att svälja stolthet, principer, att inte vara någon "whistle-blower" om man ser att oförrätter sker. Att inte vara obekväm.
Maktmänniskor i allmänhet grämer sig nog inte speciellt länge över saker och ting. Tankar kring dåligt samvete skulle ju "försinka" dem.
* ......och vad är väl ett inlägg utan en analogi?
Apropå mediautrymme
Två snygga och smarta tvillingtjejer i min gymnasieklass blev tillfrågade om de ville vara med i ett avsnitt av Robert Aschbergs nöjesprogram på 90-talet. Temat skulle vara "tvillingar". Syskonen hade naturligtvis aldrig varit med i tv förut och nu skulle det ske! Många på skolan satt fastklistrade i tv-fåtöljen och vi berättade för våra föräldrar att vi var tvungna att se detta!
Men i själva programmet var de inte med! Bara en massa töntiga, avdankade......gäster.....Va? Var är K & C?
Det visade sig att frågorna de skulle få under intervjun bara handlade om sex, samt att producenterna sade till dem att de inte fick ha så mycket kläder på sig, för då fick de inte vara med.
K & C tackade nej, en timme före direktsändningen.
Om de hade "glömt" principer och förnekat sig själva en timme, så hade de fått vara med i tv.
Medieurvalet sållade alltså bort dem.
Image source: http://www.tungusta.se/
9 kommentarer:
Jag tror att de som härjar och beter sig illa mot andra med mobbande, misshandel osv är mycket olyckliga människor. Vi vet aldrig hur deras nätter ser ut eller vad som rör sig inom dem när de är ensamma! Jag tror det är ett helvete för dem när tankarna kommer ikapp.
Det gäller att försöka att vara sann mot sig själv så att man kan möta sig när tystnaden infinner sig och tankarna kommer.
//ninni
Ninni
Håller helt med. jag ville bara peka på hur det kan se ut då man tolkar evolutionen utan den Gudstroendes ögon.
Allt löser sig inte, uten vidare. Makten kan bara bli MER korrumperad mha ren evolution. Människans vilja behövs också, för att påpeka sanningar man upplever.
Jag förstår att det var så du menade.
Vad menar du med gudstroende.....?
Jag tror på evolutionen och ser med stor förundran på allt liv. Kanske kan man kalla det gudstroende? På mitt sätt!
Historien har visat att korrumperad makt inte håller särskilt länge så det behöver vi inte vara ängsliga för!
Det är en fin blogg du har med otroligt vackra bilder.
//ninni
Ninni Tack! Tyvärr har jag snott dem på nätet, men funderar allvarligt på ett system med att jag anger url-adressen från sidan jag plockat fotona ifrån.
Vad jag menar med Gudstroende? Tja Exakt kan man kanske aldrig definiera Gud. jag har bara en beskrivning av vad jag menar:
Det högsta tänkbara väsenet
Z, du skriver om "Maktmänniskan"... Har du läst vad Edin Lövås skrivit om detta? Den lilla boken borde finnas i varje hemmabokhylla. http://www.bokrecensioner.se/9171952748
Heder åt sådana tjejer!
Dessutom är/var de missionsförbundare, alltså kristna :)
Z,
Jag börjar tro att det finns en del (kristna!) människor som helt och hållet saknar samvete...
Känner tyvärr ett par riktigt otäcka personer (ingen som du eller någon här känner), som beter sig just som du beskriver, och det tycks lämna dem utan minsta spår.
Tror de sover riktigt gott om nätterna efter att ha trakasserat, spridit lögner, anklagat falskt och levt rövare på alla sätt och vis. De går i alla fall vidare utan att blinka. Som om inget hänt. Utan att ångra sig eller be om förlåtelse.
Jag har i min tur utvecklat en teori om att det får dem att må bra på något märkligt sätt - detta att de ger sig på andra. Kanske känner de sig som lite högre stående och "bättre" människor själva då?
Själv skulle jag aldrig som de lisma och smöra för att skaffa mig en position eller bli "populär".
Nej, jag säger hela tiden obehagliga sanningar!
Är nog alltför "obekväm" i mångas ögon - men skulle inte stå ut med att ha någon tjusig position i vilket fall som helst.
Varför anstränga sig så för att få en?
Ska man hålla på och bevaka den sen - för att avancera ytterligare och bli riktigt beundrad av alla?
Nej - jag trivs faktiskt riktigt bra på golvet (bokstavligen - för där satt jag i söndags under mässan, för det fanns inga bänkplatser kvar i kyrkan).
Och jag trivs alldeles utmärkt bland gräsrötterna.
För där är ordet fritt, och där finns ingen prestige att bevaka.
Där är Gud så mycket närmre än i allt det ytliga och falska som florerar kring toppen och under hela hetsjakten dit.
Charlotte
Charlotte
Sjysst att du satt på golvet så att andra fick sitta på stolar! :)
Respect! Kristet och ödmjukt.
Hoppas att du, när du blir gammal, möter ungdomar som ger dig vila/sittplats.
Själv är jag inte heller så jätteförtjust i att sitta där framme, men ibland sjunger jag psalmverserna och behöver då gå fram till pulpeten.
Men annars sitter jag gärna bak, för det känns som om Jesus är med alla i alla fall.
Skicka en kommentar