21 sep. 2009

När allting började: kosmos eller kaos?

Av Doktorn

Bästa bloggare, just när ni trodde att sidan Z hade gått under jorden dyker det upp en intressant frågeställning: Var den stora smällen - big bang - ett maximalt ordnat eller maximalt oordnat tillstånd (eller kanske något mittemellan)?

Frågan är intressant, inte bara eftersom namnkunniga fysiker har olika syn på saken, utan också för dess koppling till det kosmiska finjusteringsargumentet för Guds existens. Om vi påträffar ett maximalt oordnat sakernas tillstånd kanske vi inte direkt drar slutsatsen att en superintelligent designer ligger bakom? Om vi däremot stöter på ett maximalt ordnat tillstånd hamnar ju frågan om design i ett nytt ljus.

Intressant att notera är alltså att namnkunniga fysiker har olika syn på saken. Ulf Danielsson (Stjärnor och äpplen som faller) är en av dem som tycks mena att ursprunget - big bang-singulariteten - var maximalt ordnat, ty han talar om att "det måste ha funnits ett skapelseögonblick - ett ögonblick av högsta ordning som blev startskottet för en resa mot förfallet" (s. 310). "Förfallet" ifråga handlar om termodynamikens andra lag, som säger att entropin (oordningen) i ett slutet system alltid kommer att öka; eftersom universum i absolut mening är ett slutet system (det finns inget "utanför" universum) kommer oordningen i universum alltid att öka; alltså måste det ha varit bättre förr, och allra bäst i begynnelsen!

Victor Stenger (God: the Failed Hypothesis) är av en radikalt annan åsikt. Han menar att big bang-singulariteten var ett totalt kaos. Orsaken till att entropin trots det har ökat alltsedan starten (ty även Stenger tror ju på termodynamikens andra lag) beror på att universums radie ökar i takt med att det expanderar, och ju större radie, ju mer oordning får plats! Enligt Stenger blir det alltså relativt sett bättre ju längre tiden går, trots att den totala mängden oordning ständigt ökar i universum.

Stengers förståelse av saken är nog ganska vanlig bland fysiker. Men är den korrekt, eller ligger sanningen närmare Danielssons modell?

En annan fysiker/matematiker, Roger Penrose, har enligt min mening avgjort frågan till Danielssons favör. I The Emperor's New Mind (och säkert även på andra ställen) tar han upp den typ av resonemang som Stenger för fram. "A little consideration", skriver han, "tells us that this cannot be the correct explanation" (s. 329).

Anta nämligen att universum upphör att expandera och istället krymper samman och slutar sina dagar i den stora krossen: the big crunch. Om detta scenario är så mycket som fysikaliskt möjligt är Stengers entropimodell falsk, ty oordningen kan ju inte vara större i big crunch-singulariteten än i big bang-singulariteten, och hur skulle den då ha kunnat öka i universum alltsedan big bang?

Nu verkar det som att big crunch-scenariot aldrig kommer att realiseras (eftersom den mörka energin tydligen gör så att universums expansion snarare accelererar än saktar ned), men för Penroses argument räcker det att det är ett fysikaliskt möjligt scenario.

Vi verkar alltså ha goda skäl att tro att kosmos kommer före kaos, att universum började i ett tillstånd av maximal ordning snarare än maximal oordning. Därmed inte sagt att det måste vara skapat av Gud; poängen är bara att det kosmiska finjusteringsargumentet inte verkar kunna avfärdas med hänvisning till något slags kaosmodell av big bang.

(Bildkälla)

När allting började: kosmos eller kaos?

Av Doktorn

Bästa bloggare, just när ni trodde att sidan Z hade gått under jorden dyker det upp en intressant frågeställning: Var den stora smällen - big bang - ett maximalt ordnat eller maximalt oordnat tillstånd (eller kanske något mittemellan)?

Frågan är intressant, inte bara eftersom namnkunniga fysiker har olika syn på saken, utan också för dess koppling till det kosmiska finjusteringsargumentet för Guds existens. Om vi påträffar ett maximalt oordnat sakernas tillstånd kanske vi inte direkt drar slutsatsen att en superintelligent designer ligger bakom? Om vi däremot stöter på ett maximalt ordnat tillstånd hamnar ju frågan om design i ett nytt ljus.

Intressant att notera är alltså att namnkunniga fysiker har olika syn på saken. Ulf Danielsson (Stjärnor och äpplen som faller) är en av dem som tycks mena att ursprunget - big bang-singulariteten - var maximalt ordnat, ty han talar om att "det måste ha funnits ett skapelseögonblick - ett ögonblick av högsta ordning som blev startskottet för en resa mot förfallet" (s. 310). "Förfallet" ifråga handlar om termodynamikens andra lag, som säger att entropin (oordningen) i ett slutet system alltid kommer att öka; eftersom universum i absolut mening är ett slutet system (det finns inget "utanför" universum) kommer oordningen i universum alltid att öka; alltså måste det ha varit bättre förr, och allra bäst i begynnelsen!

Victor Stenger (God: the Failed Hypothesis) är av en radikalt annan åsikt. Han menar att big bang-singulariteten var ett totalt kaos. Orsaken till att entropin trots det har ökat alltsedan starten (ty även Stenger tror ju på termodynamikens andra lag) beror på att universums radie ökar i takt med att det expanderar, och ju större radie, ju mer oordning får plats! Enligt Stenger blir det alltså relativt sett bättre ju längre tiden går, trots att den totala mängden oordning ständigt ökar i universum.

Stengers förståelse av saken är nog ganska vanlig bland fysiker. Men är den korrekt, eller ligger sanningen närmare Danielssons modell?

En annan fysiker/matematiker, Roger Penrose, har enligt min mening avgjort frågan till Danielssons favör. I The Emperor's New Mind (och säkert även på andra ställen) tar han upp den typ av resonemang som Stenger för fram. "A little consideration", skriver han, "tells us that this cannot be the correct explanation" (s. 329).

Anta nämligen att universum upphör att expandera och istället krymper samman och slutar sina dagar i den stora krossen: the big crunch. Om detta scenario är så mycket som fysikaliskt möjligt är Stengers entropimodell falsk, ty oordningen kan ju inte vara större i big crunch-singulariteten än i big bang-singulariteten, och hur skulle den då ha kunnat öka i universum alltsedan big bang?

Nu verkar det som att big crunch-scenariot aldrig kommer att realiseras (eftersom den mörka energin tydligen gör så att universums expansion snarare accelererar än saktar ned), men för Penroses argument räcker det att det är ett fysikaliskt möjligt scenario.

Vi verkar alltså ha goda skäl att tro att kosmos kommer före kaos, att universum började i ett tillstånd av maximal ordning snarare än maximal oordning. Därmed inte sagt att det måste vara skapat av Gud; poängen är bara att det kosmiska finjusteringsargumentet inte verkar kunna avfärdas med hänvisning till något slags kaosmodell av big bang.

(Bildkälla)

7 juli 2009

"I'm going to Lou's'ana".. - Det här med humor och fattigdom

Satt och tittade och lyssnade på ett underbart youtube-klipp med gamle Lightning Hopkins, i vilket han öste på med sin gitarr-boogie på ett hyfsat enkelt stålsträngat akustiskt instrument

Hopkins: Mojo Hand

så angenäma ackord (speciellt på tiderna 0.17-0.21 resp 1.09 - 1.13), vilken rytm, och ascool sång, i synnerhet när han börjar stroferna.

Under de sista sekunderna ser det ut som om han tappar en tandprotes, vilket fick vänner (och även undertecknad) som bevittnande klippet, att skratta ordentligt, till tårar i vissa fall.

Jag mådde inte riktigt bra av situationen.

Dels så är ju Hopkins hjälten, dels så var han svart i USA, men främst så förknippar jag den äldre blueskulturen med fattigdom och vardagens dråpligheter och umbäranden.

Googlade reda på att killen faktiskt tappade sitt gitarr-plektrum, som han haft i munnen av praktiska skäl, då han inte behövde det under den låten. Lite lättad nu...och smått generad.

Vad tycker ni om att skratta åt den som har...hål på byxorna...fula glasögon...löständer
Är det helt ok i vuxen ålder, under rubriken att man inte ska begränsa sig i onödan, eller skaver det lite?


Ps. Hur går det därute i sommaren?

"I'm going to Lou's'ana".. - Det här med humor och fattigdom

Satt och tittade och lyssnade på ett underbart youtube-klipp med gamle Lightning Hopkins, i vilket han öste på med sin gitarr-boogie på ett hyfsat enkelt stålsträngat akustiskt instrument

Hopkins: Mojo Hand

så angenäma ackord (speciellt på tiderna 0.17-0.21 resp 1.09 - 1.13), vilken rytm, och ascool sång, i synnerhet när han börjar stroferna.

Under de sista sekunderna ser det ut som om han tappar en tandprotes, vilket fick vänner (och även undertecknad) som bevittnande klippet, att skratta ordentligt, till tårar i vissa fall.

Jag mådde inte riktigt bra av situationen.

Dels så är ju Hopkins hjälten, dels så var han svart i USA, men främst så förknippar jag den äldre blueskulturen med fattigdom och vardagens dråpligheter och umbäranden.

Googlade reda på att killen faktiskt tappade sitt gitarr-plektrum, som han haft i munnen av praktiska skäl, då han inte behövde det under den låten. Lite lättad nu...och smått generad.

Vad tycker ni om att skratta åt den som har...hål på byxorna...fula glasögon...löständer
Är det helt ok i vuxen ålder, under rubriken att man inte ska begränsa sig i onödan, eller skaver det lite?


Ps. Hur går det därute i sommaren?

6 juni 2009

Flum, flum

"....Näe! jag tror inte på någon Gud, absolut inte, däremot tror jag på ett kärleksfullt och allsmäktigt väsen som vill människornas bästa, och som är universums hela upphov!
Det tror jag minsann! Det är min privata tro."


Har ni hört sådant förut? Det har undertecknad. Jag tror inte att folk vill bli förknippade med vissa ord, för det har de hört är bakåtsträvande, men gärna något ekvivalent.

Man pratar hellre om etiskt handlande, än om moral (moral låter ju som moralkaka/moraltant)

Hur står det till med definitionerna?

Vet svensken vad h*n tycker, egentligen?

Vad tror ni?

Flum, flum

"....Näe! jag tror inte på någon Gud, absolut inte, däremot tror jag på ett kärleksfullt och allsmäktigt väsen som vill människornas bästa, och som är universums hela upphov!
Det tror jag minsann! Det är min privata tro."


Har ni hört sådant förut? Det har undertecknad. Jag tror inte att folk vill bli förknippade med vissa ord, för det har de hört är bakåtsträvande, men gärna något ekvivalent.

Man pratar hellre om etiskt handlande, än om moral (moral låter ju som moralkaka/moraltant)

Hur står det till med definitionerna?

Vet svensken vad h*n tycker, egentligen?

Vad tror ni?

28 apr. 2009

Till er som fortfarande har mig kvar på RSS-en - Vilken är den skummaste fråga ni fått?

Lite sent omsider har jag förstått att Jesus är uppstånden och att det är dags att gnugga geniknölarna.....men Zoltan har redan gjort det åt mig, han föreslår ämnet:

* Hur hanterar man mötet med irrelevanta frågor; t.ex. "hur smakar en fyrkant"?

Åhå

Zoltan och andra har alltså fått irrelevanta frågor....vilken skymf...

Men seriöst: Har ni fått några utomjordiskt märkliga frågor från någon icke-kristen? Något komiskt ni vill delge här på stört?

(-:


Själv fick jag en gång den roliga men tyvärr inte tillräckligt konstiga frågan om huruvida Jesus är en: avatar,
alltså om man kunde beskriva honom som (wikipedia):

Avatar (sanskrit: Avatāra) är i indisk mytologi "att stiga ned", det vill säga en guds nedstigande på jorden och antagande (inkarnation) av kroppslig (oftast mänsklig) gestalt. Ordet används främst om Vishnus tio inkarnationer.[1]

Till er som fortfarande har mig kvar på RSS-en - Vilken är den skummaste fråga ni fått?

Lite sent omsider har jag förstått att Jesus är uppstånden och att det är dags att gnugga geniknölarna.....men Zoltan har redan gjort det åt mig, han föreslår ämnet:

* Hur hanterar man mötet med irrelevanta frågor; t.ex. "hur smakar en fyrkant"?

Åhå

Zoltan och andra har alltså fått irrelevanta frågor....vilken skymf...

Men seriöst: Har ni fått några utomjordiskt märkliga frågor från någon icke-kristen? Något komiskt ni vill delge här på stört?

(-:


Själv fick jag en gång den roliga men tyvärr inte tillräckligt konstiga frågan om huruvida Jesus är en: avatar,
alltså om man kunde beskriva honom som (wikipedia):

Avatar (sanskrit: Avatāra) är i indisk mytologi "att stiga ned", det vill säga en guds nedstigande på jorden och antagande (inkarnation) av kroppslig (oftast mänsklig) gestalt. Ordet används främst om Vishnus tio inkarnationer.[1]

13 mars 2009

Pausfågel....

precis som Johan Stenberg har jag en bloggpaus fram till Påsk.

Skriv gärna förslag på ämnen jag kan behandla om några veckor :)

Pausfågel....

precis som Johan Stenberg har jag en bloggpaus fram till Påsk.

Skriv gärna förslag på ämnen jag kan behandla om några veckor :)

5 mars 2009

Vilken bok....eh...önskar du att du hade läst?

BBC har gjort en liten, liten enkät där de frågat om vilka böcker folk ljuger om att de läst. Här är listan på de vanligaste:

1. "1984" av George Orwell
2. "Krig och fred" av Leo Tolstoj
3. "Odysseus" av James Joyce
4. Bibeln
5. "Madame Bovary" av Gustave Flaubert
6. "Kosmos - en kort historik" av Stephen Hawking
7. "Midnattsbarnen" av Salman Rushdie
8. "På spaning efter den tid som flytt" av Marcel Proust
9. "Min far hade en dröm" av Barack Obama
10. "Den själviska genen" av Richard Dawkins


Själv har jag bara läst ut 6. Kosmos-boken, + olika bibeldelar vid olika tillfällen, vissa apokryfer (alltså inte "bibeln från pärm till pärm"). Läst Kallocain, som visst ska vara som "1984" så jag kasnke inte har missat något i det hänseendet.

Ähum...om jag formulerar frågan så här:

1. Vilken bok ....önskar du att du hade läst?


Några "skämsböcker" som jag verkligen läst, men inte brukar nämna:

19 st Kitty-böcker, De fem-serien, några Philip Marlowe, 5-6 st Sherlock Holmes

(deckare anses inte alltid akademiskt korrekt, har fått några överseende leenden som reaktion när jag nämnt Holmes)

2. Vilka är era skämsböcker?


(Fråga 3. Någon manlig läsare som möjligen läst....en Kitty-bok?)

Vilken bok....eh...önskar du att du hade läst?

BBC har gjort en liten, liten enkät där de frågat om vilka böcker folk ljuger om att de läst. Här är listan på de vanligaste:

1. "1984" av George Orwell
2. "Krig och fred" av Leo Tolstoj
3. "Odysseus" av James Joyce
4. Bibeln
5. "Madame Bovary" av Gustave Flaubert
6. "Kosmos - en kort historik" av Stephen Hawking
7. "Midnattsbarnen" av Salman Rushdie
8. "På spaning efter den tid som flytt" av Marcel Proust
9. "Min far hade en dröm" av Barack Obama
10. "Den själviska genen" av Richard Dawkins


Själv har jag bara läst ut 6. Kosmos-boken, + olika bibeldelar vid olika tillfällen, vissa apokryfer (alltså inte "bibeln från pärm till pärm"). Läst Kallocain, som visst ska vara som "1984" så jag kasnke inte har missat något i det hänseendet.

Ähum...om jag formulerar frågan så här:

1. Vilken bok ....önskar du att du hade läst?


Några "skämsböcker" som jag verkligen läst, men inte brukar nämna:

19 st Kitty-böcker, De fem-serien, några Philip Marlowe, 5-6 st Sherlock Holmes

(deckare anses inte alltid akademiskt korrekt, har fått några överseende leenden som reaktion när jag nämnt Holmes)

2. Vilka är era skämsböcker?


(Fråga 3. Någon manlig läsare som möjligen läst....en Kitty-bok?)

25 feb. 2009

Hur stor del av dagen....

Kolportörens inlägg om kristna som aldrig verkar tvivla på någonting de säger, gav inspiration till denna korta Askonsdags-reflektion:

Hur gör man för att balansera sin personlighet, och var går gränsen mellan personlighet och image?

När jag läser om sympatiska och omtyckta människor i kyrkans historia, så får jag i beskrivningarna ett intryck av balans mellan klokhet, lugn, vitterhet, humor, etc...
Hur går detta till? kan man vara "lagom" och omtyckt av alla och samtidigt god? Jag får inte ihop ekvationen, riktigt (måste dock påpeka att det finns en del extrema personer i helgonlängden också, som t ex ansågs ha ett himla humör)

Hur stor del av dagen tror ni att Medelsvensson lägger ner på sin image (då räknar jag kläder, smink, att tänka på hur man uttrycker sig, för sig, inte trampa på tår, försöka variera sig så att man blir underhållande och inte töntig, välja sina ord noggrannt så att de ger ett trovärdigt intryck, etc...)?


Ps. Apropå fastetiden: Ska man nu försaka chips och cola i 40 dagar (minus söndagarna)?

Hur stor del av dagen....

Kolportörens inlägg om kristna som aldrig verkar tvivla på någonting de säger, gav inspiration till denna korta Askonsdags-reflektion:

Hur gör man för att balansera sin personlighet, och var går gränsen mellan personlighet och image?

När jag läser om sympatiska och omtyckta människor i kyrkans historia, så får jag i beskrivningarna ett intryck av balans mellan klokhet, lugn, vitterhet, humor, etc...
Hur går detta till? kan man vara "lagom" och omtyckt av alla och samtidigt god? Jag får inte ihop ekvationen, riktigt (måste dock påpeka att det finns en del extrema personer i helgonlängden också, som t ex ansågs ha ett himla humör)

Hur stor del av dagen tror ni att Medelsvensson lägger ner på sin image (då räknar jag kläder, smink, att tänka på hur man uttrycker sig, för sig, inte trampa på tår, försöka variera sig så att man blir underhållande och inte töntig, välja sina ord noggrannt så att de ger ett trovärdigt intryck, etc...)?


Ps. Apropå fastetiden: Ska man nu försaka chips och cola i 40 dagar (minus söndagarna)?

20 feb. 2009

Lunch med bloggare



.
Träffat Johanna,
ett namn fick ett ansikte,
"löste" världsproblem

:)
.
Photo author: Vanderdecken
Image released into the public domain.

Lunch med bloggare



.
Träffat Johanna,
ett namn fick ett ansikte,
"löste" världsproblem

:)
.
Photo author: Vanderdecken
Image released into the public domain.

16 feb. 2009

Jag blir så glad när folk avgår!

Thank you, Anders Björck:

"Anders Björck avgår i förtid som högste kontrollant av Sveriges underrättelsetjänst. Han slutar i protest mot FRA-lagarna som han anser leder till en ineffektiv underrättelsetjänst med sämre skydd för integriteten"

Jag har själv inte orkat rapportera som jag lovat, med veckoinlägg om hur det går i FRA-frågan. Den har osat katt ända från början, from the very get-go, som jag ser det. Vid det här laget inte helt obekant för läsarna ;)

Min största oro har varit för de personer som

1. kommer att ändra stilen i sitt internet-skrivande...."usch om det kom ut att jag tänkte så"

2. Människor som har regelbundna kontakter med folk i "osäkra" länder, dvs folk som har släktingar där. Det kan ingen lura i mig att inte de skulle råka bli avlyssnade ibland, de också.


Blir så glad över personer som har lite guts kvar någonstans i fickan.

Mackan Andersson: "Han får dagens credpoäng."

Jag blir så glad när folk avgår!

Thank you, Anders Björck:

"Anders Björck avgår i förtid som högste kontrollant av Sveriges underrättelsetjänst. Han slutar i protest mot FRA-lagarna som han anser leder till en ineffektiv underrättelsetjänst med sämre skydd för integriteten"

Jag har själv inte orkat rapportera som jag lovat, med veckoinlägg om hur det går i FRA-frågan. Den har osat katt ända från början, from the very get-go, som jag ser det. Vid det här laget inte helt obekant för läsarna ;)

Min största oro har varit för de personer som

1. kommer att ändra stilen i sitt internet-skrivande...."usch om det kom ut att jag tänkte så"

2. Människor som har regelbundna kontakter med folk i "osäkra" länder, dvs folk som har släktingar där. Det kan ingen lura i mig att inte de skulle råka bli avlyssnade ibland, de också.


Blir så glad över personer som har lite guts kvar någonstans i fickan.

Mackan Andersson: "Han får dagens credpoäng."

12 feb. 2009

....duger den som gissningsbild?....


Nu har Charlotte-Therese utmanat mig två gånger, trots vetskapen om mina problem med fantasi och annat, och förra gången hittade jag inte någon "skäms-låt", eftersom min musiksmak är exquisite hur man än räknar på det,
.
men denna gång kan jag stå till tjänst: det handlar om att fiska upp den fjärde bilden i datorns mapp.....vems nylle visar sig på detta foto?

....duger den som gissningsbild?....


Nu har Charlotte-Therese utmanat mig två gånger, trots vetskapen om mina problem med fantasi och annat, och förra gången hittade jag inte någon "skäms-låt", eftersom min musiksmak är exquisite hur man än räknar på det,
.
men denna gång kan jag stå till tjänst: det handlar om att fiska upp den fjärde bilden i datorns mapp.....vems nylle visar sig på detta foto?

5 feb. 2009

Hej Vem kan redogöra för evolutionen?


Nu är det, förutom andra hälften av aposteln Paulus år,
även Charles Darwins år (2009), eftersom hans bok "Om arternas uppkomst" utkom för 150 år sedan.

Ofta skyller man folks okunnighet om, och skepticism kring, evolutionen och den naturliga selektionen,
på kreationism och sk Intelligent design,
men jag kan tänka mig att något annat också ligger bakom:

Evolutionens processer har på sina håll mycket komplicerade detaljer, som det behövs en hel del utbildning för att förstå och kunna redogöra för. Detta har en geolog/medicinare förklarat för mig. Internet är fullt av renodlade klåpar-"informationssidor" som antingen förenklar in absurdum, och inte erkänner att antalet faktorer är många och tar tid att redogöra för,
eller som helt enkelt skriver felaktigheter.

Tips: Läs på seriösa sidor, t ex universitetssidor, om ämnet.

När jag nu sagt detta, är jag ändå nyfiken på era tankar ;)

Hur skulle ni beskriva evolutionen? Med egna ord?
.
.

Hej Vem kan redogöra för evolutionen?


Nu är det, förutom andra hälften av aposteln Paulus år,
även Charles Darwins år (2009), eftersom hans bok "Om arternas uppkomst" utkom för 150 år sedan.

Ofta skyller man folks okunnighet om, och skepticism kring, evolutionen och den naturliga selektionen,
på kreationism och sk Intelligent design,
men jag kan tänka mig att något annat också ligger bakom:

Evolutionens processer har på sina håll mycket komplicerade detaljer, som det behövs en hel del utbildning för att förstå och kunna redogöra för. Detta har en geolog/medicinare förklarat för mig. Internet är fullt av renodlade klåpar-"informationssidor" som antingen förenklar in absurdum, och inte erkänner att antalet faktorer är många och tar tid att redogöra för,
eller som helt enkelt skriver felaktigheter.

Tips: Läs på seriösa sidor, t ex universitetssidor, om ämnet.

När jag nu sagt detta, är jag ändå nyfiken på era tankar ;)

Hur skulle ni beskriva evolutionen? Med egna ord?
.
.

29 jan. 2009

Ett universellt tungomål och en kopp kaffe, tack

Igår eftermiddag råkade jag på en äldre herre som jag känner lite flyktigt, men han är alltså urtrevlig, så mycket har jag förstått. Vi tog en kort fika. Pga min idétorka dristade jag mig till att fråga honom om han möjligen hade något förslag till blogginlägg....vad ska jag skriva om till mina läsare, något filosofiskt?....om astronomi...? (hans huvudfält)

Han tyckte att jag skulle ställa er en fråga om kommunikationen i universum. Visst lät det lite ...out there...men å andra sidan är ju rymden....just.... out there:

Vilket tror ni är det universella språket?

Matematik, logik, primtal, ljusets absoluta hastighet, naturkonstanterna,
alla fotoners samhörighet,
böner, musik...något annat?

You name it
.
.
Photo attribution: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Satellite_dish_(Television).jpg

Ett universellt tungomål och en kopp kaffe, tack

Igår eftermiddag råkade jag på en äldre herre som jag känner lite flyktigt, men han är alltså urtrevlig, så mycket har jag förstått. Vi tog en kort fika. Pga min idétorka dristade jag mig till att fråga honom om han möjligen hade något förslag till blogginlägg....vad ska jag skriva om till mina läsare, något filosofiskt?....om astronomi...? (hans huvudfält)

Han tyckte att jag skulle ställa er en fråga om kommunikationen i universum. Visst lät det lite ...out there...men å andra sidan är ju rymden....just.... out there:

Vilket tror ni är det universella språket?

Matematik, logik, primtal, ljusets absoluta hastighet, naturkonstanterna,
alla fotoners samhörighet,
böner, musik...något annat?

You name it
.
.
Photo attribution: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Satellite_dish_(Television).jpg

24 jan. 2009

Guds godhets rikedom

När man debatterar med religionskritiker, kommer ofta frågan om världens lidande upp (det sk teodicéproblemet), en fråga som är svår att svara på.
"Hur märker man av Guds godhet?" är en vanlig kommentar.

Ett av de stora svaren en kristen kan ge, handlar om att Jesus, som är utan synd, sonade våra synder, led för vår skull, gav sitt liv för oss.
Han hade, och har....medlidande med sina vänner, människorna.




Uppdatering: Ser att bloggaren Sleepaz nyligen funderat kring Jesu lidande

Guds godhets rikedom

När man debatterar med religionskritiker, kommer ofta frågan om världens lidande upp (det sk teodicéproblemet), en fråga som är svår att svara på.
"Hur märker man av Guds godhet?" är en vanlig kommentar.

Ett av de stora svaren en kristen kan ge, handlar om att Jesus, som är utan synd, sonade våra synder, led för vår skull, gav sitt liv för oss.
Han hade, och har....medlidande med sina vänner, människorna.




Uppdatering: Ser att bloggaren Sleepaz nyligen funderat kring Jesu lidande

17 jan. 2009

Glädje, måttfullhet & självupptagenhet


I mitt förra inlägg skrev jag (eller, rättare sagt: Thomas Merton), om lidandet.

Fick inspiration från detta till att behandla motsatsen: glädjen.
Ofta får man höra att människor upplever att deras glädje väcker avundsjuka, men ju äldre man blir, desto mer förstår man att detta inte är hela sanningen. Visst väcker glädje och självförtroende avundsjuka,

men något som även händer, är att den glädjefyllda, kanske t o m euforiska, personen själv också blir lite oförstående inför sin omgivning. T ex ett passionerat kärlekspar, där parterna fullständigt gått upp i varandra, så att säga, till den grad att de glömt andra människors situation och världens lidande.

Hur manifesterar man glädje och lycka på ett balanserat sätt? Alltså utan att glömma omvärlden.
Har ni några tips?

Glädje, måttfullhet & självupptagenhet


I mitt förra inlägg skrev jag (eller, rättare sagt: Thomas Merton), om lidandet.

Fick inspiration från detta till att behandla motsatsen: glädjen.
Ofta får man höra att människor upplever att deras glädje väcker avundsjuka, men ju äldre man blir, desto mer förstår man att detta inte är hela sanningen. Visst väcker glädje och självförtroende avundsjuka,

men något som även händer, är att den glädjefyllda, kanske t o m euforiska, personen själv också blir lite oförstående inför sin omgivning. T ex ett passionerat kärlekspar, där parterna fullständigt gått upp i varandra, så att säga, till den grad att de glömt andra människors situation och världens lidande.

Hur manifesterar man glädje och lycka på ett balanserat sätt? Alltså utan att glömma omvärlden.
Har ni några tips?

12 jan. 2009

Undvika lidandet

"The truth that many people never understand, until it is too late,
is that the more you try to avoid suffering the more you suffer because smaller and more insignificant things begin to torture you in proportion to your fear of being hurt. "

Thomas Merton

Dessa visa men skrämmande ord är naturligtvis alltid aktuella, och den sista raden låter nästan klämkäck,
men den lurar inte mig,
utan som jag ser det, avslöjar den mer än bara vishet,
nämligen författarens egna erfarenheter, och kamp mot sig själv, att länge försöka vara vanlig trots att det inte alls var hans natur/kallelse.

Han talar nog om det stora tålamod han behövde i sitt liv.

Undvika lidandet

"The truth that many people never understand, until it is too late,
is that the more you try to avoid suffering the more you suffer because smaller and more insignificant things begin to torture you in proportion to your fear of being hurt. "

Thomas Merton

Dessa visa men skrämmande ord är naturligtvis alltid aktuella, och den sista raden låter nästan klämkäck,
men den lurar inte mig,
utan som jag ser det, avslöjar den mer än bara vishet,
nämligen författarens egna erfarenheter, och kamp mot sig själv, att länge försöka vara vanlig trots att det inte alls var hans natur/kallelse.

Han talar nog om det stora tålamod han behövde i sitt liv.

7 jan. 2009

......hhhhhhh......

Att ännu inte ha fått kommentars-inmatningen reparerad känns......intressant.

Medan jag muttrar på kan ni väl kolla in ett kommentarsfält som funkar, med besked:

Zoltan diskuterar tålmodigt:
http://yrvaken.wordpress.com/2008/12/26/underdog/


Uppdatering 9 januari: Blogger har reparerat skadan :)

......hhhhhhh......

Att ännu inte ha fått kommentars-inmatningen reparerad känns......intressant.

Medan jag muttrar på kan ni väl kolla in ett kommentarsfält som funkar, med besked:

Zoltan diskuterar tålmodigt:
http://yrvaken.wordpress.com/2008/12/26/underdog/


Uppdatering 9 januari: Blogger har reparerat skadan :)

3 jan. 2009

...it would look good on your resumé, but not on mine.....

Vad sägs om att börja året med lite gnäll?
Tänkte ta upp en liten spaning jag haft angående starke religionskritikern Richard Dawkins.
Kanske är detaljerna och namnen nedan inte helt korrekta, men det spelar inte så stor roll för sammanhanget, ni får väl rätta mig.

Kristne filosofen William Craig ska visst ha bett Dawkins om en debatt för några år sedan, men då blivit nekad med hänvisningen: "It would look good on your resumé but not on mine", dvs det skulle öka på Craigs meriter, men inte på Dawkins'.
Jag förstår innebörden: Om man framför kristna ståndpunkter i den allmänna intellektuella debatten, så får de intellektuellt erkännande.

Min spaning är följande: jag har sett en del Dawkins-program på bl a Kunskapskanalen, där han intervjuar och debatterar med diverse lunatics/"särlingar" som använder ordet Gud, till höger och vänster, 6000-års-kreationister, fundamentalister i Mellanöstern, galna predikanter i USA, etc...

Att ha tv-sända samtal med dessa var visst inga problem för Dawkins. Det såg inte illa ut på hans resumé-lista, tänker han säkert.
Vad som ser illa ut är att han i sina kristendomskritiska program inte tar med en utlovad dialog med filosofen Alister McGrath, samt andra intellektuella kristna: Det får Dawkins att i mina ögon framstå som någon som är rädd att visa upp intellektuella religiösa i tv: Det skulle inte ge så mycket vatten på hans egen kvarn.

Intervjuer av Aftonbladet-typ är nog mer Dawkins' melodi?

...it would look good on your resumé, but not on mine.....

Vad sägs om att börja året med lite gnäll?
Tänkte ta upp en liten spaning jag haft angående starke religionskritikern Richard Dawkins.
Kanske är detaljerna och namnen nedan inte helt korrekta, men det spelar inte så stor roll för sammanhanget, ni får väl rätta mig.

Kristne filosofen William Craig ska visst ha bett Dawkins om en debatt för några år sedan, men då blivit nekad med hänvisningen: "It would look good on your resumé but not on mine", dvs det skulle öka på Craigs meriter, men inte på Dawkins'.
Jag förstår innebörden: Om man framför kristna ståndpunkter i den allmänna intellektuella debatten, så får de intellektuellt erkännande.

Min spaning är följande: jag har sett en del Dawkins-program på bl a Kunskapskanalen, där han intervjuar och debatterar med diverse lunatics/"särlingar" som använder ordet Gud, till höger och vänster, 6000-års-kreationister, fundamentalister i Mellanöstern, galna predikanter i USA, etc...

Att ha tv-sända samtal med dessa var visst inga problem för Dawkins. Det såg inte illa ut på hans resumé-lista, tänker han säkert.
Vad som ser illa ut är att han i sina kristendomskritiska program inte tar med en utlovad dialog med filosofen Alister McGrath, samt andra intellektuella kristna: Det får Dawkins att i mina ögon framstå som någon som är rädd att visa upp intellektuella religiösa i tv: Det skulle inte ge så mycket vatten på hans egen kvarn.

Intervjuer av Aftonbladet-typ är nog mer Dawkins' melodi?
eXTReMe Tracker