Min vän Ola vill gärna att jag skriver en artikel om kvinnopräster eftersom vi har motsatta åsikter i frågan, han är motståndare.Jag har länge funderat på hur jag ska göra. I denna fråga håller jag med Charlotte-Therese.
Jag tror inte att katolska kyrkan mår bra i längden av en 100%-ig könskvotering. Jag är fullt medveten om att många av er läsare har en annan åsikt.
Jag orkar inte med en lång debatt just nu utan har valt att ställa en enda fråga - det är på det viset jag debatterar som bäst - och jag hoppas verkligen att läsarna håller sig till just denna fråga.
Jag vill nämligen veta var skon klämmer egentligen:
Kvinnor som förvaltare av sakrament eller kvinnor som innehavare av ämbeten och yrken överhuvudtaget. Here we go:
Om du hade levt på exempelvis 1700-talet och någon hade frågat dig: Vad tycker du?
Borde kvinnor få bli: läkare, lärare, politiker, direktörer, chefer, föreläsare på universitet.....
Vad tror du att du hade svarat, back then?
Denna fråga ställs till alla, inte bara mig själv. ;) Kanske skriver jag detta spörsmål i brev till påven och biskopskollegiet också. Vi får se.
Jag vill helst att ni väntar ett tag (några timmar) efter att ni läst detta, kontemplerar över frågan etc.
När man svarar snabbt blir debatten ofta för het och ogenomtänkt.
Om ni inte får fler svar av mig, så betyder det att jag låtit debatten gå helt fri. Enda anledningen till att jag tar upp ämnet överhuvudtaget är för att visa var jag står. Skriver inte mer om saken förrän jag kommit på någon ny klurig fråga.
.
(Imorgon ska jag berätta om varför katolska prästers celibat är så viktigt för mig.
I en enda fråga vill jag alltså ha en förändring i kyrkan, men är mer konservativ än Rom angående celibat....go figure, that's me)
.
10 kommentarer:
Back then hade svaret varit enkelt för mig.
Jag hade ansett att kvinnans överlägset viktigaste roll i livet hade varit att ansvara för vården av barnen och hemmets skötsel.
Nu är frågan klurigare för mig. Kvinnliga läkare, lärare osv är självklart och har alltid varit för mig som är född samma år som ABBA vann eurovision song contest.
Men när vi kommer till präster, ämbetsbärare, kvinnans plats i församlingen...då blir det svårare.
Jag är infostrad i ett sammanhang där den patriarkala tanken varit den allenarådande och det tog en del år innan jag fattade att det fanns andra tankar, andra åsikter.
Så, jag har vänner som är både kvinnor och präster och det möter inget hinder för mig förrän då det är dags för kommunionen... då kommer det en odefinierbar känsla som jag inte har övervunnit ännu.
Samtidigt är jag övertygad om att Gud i sin storhet använder både kvinnor och män där de är satta och att han gör det med glädje och tillförsikt.
...så... jag har nog inget svar att komma med...
Här tycker jag att du gör ett intressant, men förvånande utspel.
Prästernas celibat är en ordningsfråga - infört sent av praktiskaskäl, medan prästämbetet är ett sakrament.
Om du hade hört gårdagens läsning i mässan, brevet till Timotheos hade du hört vad man krävde av den som förestod församlingen - att han tog hand om sin familj på ett sätt som var en förebild för församlingen - alltså fru och barn.
Celibatet fyller en funktion i kloster och för den som är kallad till det men är en boja för den som har en kallelse till ämbetet men inte till celibatet. Man skulle värdera celibatet mer om det inte kom till av tvång, och som sagt, det infördes som lösning på ett problem och bör kunna tas bort som lösning på problem.
Hosanna & Anonym
Tack för era svar. :)
Faktiskt, Anonym så var jag på mässan igår kväll men kom försent, precis till läsningen, så jag får helt enkelt slå upp verserna själv ikväll
Z, alla,
Blev inspirerad till att blogga om detta från motargumentshåll idag:
http://charlotte-therese.blogspot.com/2007/09/vilka-r-orsakerna-till-det-katolska.html#comments
Kommentera gärna!
Charlotte
Ja det är bra Z! Kör hårt! Då det gäller prästämbetet så är väl grunden i frågan egentligen vår syn på kön, och vad kön är. Könet är tydligen så hemskt viktigt. Varför egentligen? Vad är det könet tillför som är så viktigt för prästämbetet? Är det de egenskaper som är förknippade med kvinnlighet/manlighet? På denna punkt tycker jag att kyrkan är hiskeligt långt bortom all vettig diskussion.
Ej heller jag har nåt bra svar att komma med i denna fråga, mer än att utandas en djup och lång uppgiven suck av hopplöshet. Bl a.
Förresten så tycker jag absolut att du ska skriva till vatikanen eller vad det nu var du nämnde i inlägget. Och fråga om saken. Det vore intressant att höra vad de svarar.
Sara
Bara för att du skrev så så ska jag fundera över ett brev, på snyggt papper, med fjäderpenna. :)
Jag tror i så fall att det är viktigt att de håller sig till min fråga, kardinalerna. Och inte kastar allmänna motargument på mig för jag har hört de flesta redan. Både för och emot kvinnliga präster.
.....man får ta en fråga i taget, om har tålamod till det....
Z,
Det skulle förvåna mig mycket om du får ett svar - men får du det så publicerar du väl både ditt brev och svaret här på bloggen, hoppas jag!?
Charlotte
Svarar som Hosanna, back hade jag givetvis sagt så: ansvara för barnen och hemmet.
Och samtidigt hade man inte förväntat sig att män bytte blöjor, lagade mat, tvättade... just not done...
Nu har vi andra tider.
Varför är just sakramenten stötestenen för många? För att det är svårt för en kvinna att representera Kristus (som ju var man...)?
För mig har könet ingen betydelse. De är ju i slutändan Gud som använder personen som sitt redskap, och även om vi kallar Gud Fader, så hakar jag inte upp mig på det manliga.
Kvinnan och mannen är ju tillsammans människan och skapad som en avbild av Gud.
Charlotte
Jag lovar
Skicka en kommentar