25 sep. 2007

Den känsliga debattkonsten

Vill ni veta hur jag gör för att försöka att inte bli sårad eller arg ute på internet?

Jag är inte så modig av mig och behöver därför kunna spelreglerna för hur man debatterar, dessutom får jag vackert lära mig att besvara förolämpningar med saklighet och be om ursäkt, även om jag inte vet vem som orsakat missförståndet.
I våra ekumeniska diskussioner har jag upptäckt att det skett en del missförstånd. Tuve undrar om det ens är lönt att fortsätta med ekumeniska samtal....
Jag tror inte det är så farligt; det har bara smugit sig in en del besvärliga retorik-problem hos "oss"

* ....att börja tala med någon ny person på internätet....
.....innebär bland annat att man ofta inte alls vet hur den personen ser ut, känner sig eller har för bakgrund, livssituation; allt detta inverkar i verkliga livet, irl, varför skulle det inte göra det då man skriver?
Det som är vardagsjargong för den ene kan vara sårande för den andre. Man är olika.

* Den som skojar och raljerar om andra (många kändisbloggar) är oftast VÄLDIGT DÅLIGA på att ta skämt själva. DE har ingen självdistans. Tänk på det. Om någon skojar "tillbaks" med dem svarar de med elakaste, argaste mynt. Det där med "humor i debatten" och annat abstrakt de fräckaste skribenterna skriver ska man ta med en nypa salt.
Upplever att folk kan ta min humor då den är extremt artig och försiktig.
Innan jag insåg detta blev jag ofta missförstådd. Oj,oj

* Speciellt bland troende förekommer det ofta att någon ber de andra: "Låt oss be tillsammans, så att vi blir ense igen" resp "Låt oss sträva efter Jesu vilja"
Detta ser helt ok ut vid första anblick, men vissa har väldigt svårt att ta sådant. Att uppmana andra att be brukar ofta resultera i oförstånd. Tyvärr. Vi människor är känsliga.
En sak är vad man säger i kyrkan, och en annan vad man yppar i polemik. Prestige står högt.
Tips: Be själv, säg helst inget om det. Inte om du deltar i hett meningsutbyte, i alla fall.

* Det enda som fungerar är att: ta en fråga i taget. Annars blir det huller om buller och man angriper olika delar av argumenten och till slut kastar ur sig odefinierade beskyllningar mot varandra.
Det är svårt att bemöta t ex "Du är okänslig"
Mycket lättare gör man det för den andra om man istället börjar:
"Jag förstår inte varför du sade X och Y"

Definiera gärna X och Y.

* Eftersom jag har lika ont om tid som jag gillar att skriva, försöker jag kommentera kort och koncist (ibland blir det ändå låååångt ;) och det kan ni andra i diskussionen ofta uppfatta som strikt, brutalt etc...
Det är inte meningen.
Jag är inte bra på långa debatter.

* Om jag märker att jag talar olika språk jämfört med den andre, att vi använder tungomålet och begreppen på olika sätt, och detta händer ofta, så blir jag lite mer avvaktande och överseende. Hoppas detta inte tolkas som att jag inte bryr mig om vad den andre försöker säga.
Man är frestad att gå tillbaka till aktuell debatt hela tiden för att man känner sig upprörd, och riskerar prestigeförlust,
men jag har slutat med detta, för det är inte bra för hälsan, blodtryck.....etc
Oftast låter jag motparten få sista ordet. Vet inte om det är så bra, men det funkar för mig.

Mitt viktigaste tips är: Ta en fråga/ett argument i taget
Var saklig.
Men tillåt dig själv att ha lite frisk humor. Låt inte andras humör begränsa helt.
.
Svd behandlar idag en fråga där det typiskt blir pajkastning.

16 kommentarer:

Johan Stenberg sa...

Vackert Z! Detta borde vi alla läsa och begrunda innan vi fortsätter!

Jag tar till mig så mycket som jag kan!

Dag Selander sa...

Z + Johan:
När jag har er på screenen alldeles själv... ni är debattförande sammanförande motpoler byggandes ny förståelse. Hedin-Arboreliusteamet är stärkt och inkluderar så många som vågar och vill.

Hosanna sa...

*Kloka ord*

Z sa...

Sjysst av er allihop!

Tuve sa...

Z
Kloka råd som jag definitivt skall ta till mig!

Kaffepaus sa...

Bra poänger Z!

"Oftast låter jag motparten få sista ordet."

Det tycker jag är en ren hövlighetssak att man framför allt har som praxis på sin egen blogg. På en neutral plats kan det vara svårare att bestämma vem som bör få sista ordet, men jag tycker att man själv också "vinner" lite på att vara ödmjuk och låta den andre få sista ordet... så rent taktiskt så :)

Jag kan ganska ofta se mig själv som ganska "hård" och ibland både raljerande, fördömmande, och drar många över en kam i det jag skriver, men det är för att det är enklare och oftast ärligare på något sätt. De som inte kan ta det, synd, men försök skilja på sakfrågan och personen.

Z sa...

Johan (Cosmic)

Fast jag måste erkänna att min policy går emot ditt exempel:
På min egen blogg kan jag ofta ha sista ordet, det beror på ifall den andre orkar fortsätta, men jag går t ex inte in på en ateists blogg och bråkar om att han inte skulle läsa bibeln. Jag är med andra ord mycket snällare på andras bloggar än min egen ;)

pastorjansson sa...

Tack Z!!

Är ny i det här sammanhanget och redan stött på samtal som inte bär någon frukt och blir dessutom sårande. Blir lätt kanske att man glömmer människan bakom orden.

Z sa...

Pastor Jansson
Sjysst!

zzzzz.... sa...

testkommentar

RUDIE sa...

Kloke ord som alltid fra katolikker!
Jeg tar det til meg ;)

TEOFILUS sa...

Allt är möjligt..med Helig Andes ingivelser...Kristus i arbetslivet


http://teofilus1.blogspot.com/2008/06/frid-tillnskas-samtliga-parter.html

Z sa...

Teofilus

Bra inlägg du skrev där i länken.

Bokmalin sa...

... jag hukar lite när jag ser vad mina medprotestanter skriver ibland på vissa uttalat antikatolska bloggar. Det kan komma en blixt från ovan och slå ned i datorn för dem när som helst, känner man. Och visst kan det kännas hopplöst när man läser sådant (det kommer väl en o annan hurril även från katolskt håll i stridens hetta) men tro inte att det är representativt för alla oss protestanter. Sådana tankar är en anfäktelse från den Lede Fi. Jesus har bett att vi skall vara ett. Inte för att jag vet hur det skall gå till men det vet Han. Det finns många av oss riktigt inbitna rackare till frimicklare som inte bara är gamla sura protest-tanter utan som uppskattar er! Håll ut!!

Bokmalin sa...

Oj, tokig länk jag gav dig... Jag är verkligen novis i dessa sammanhang. Inte törs jag lägga ut bloggen på någon sökmotor heller för då skickar kanske folk en massa underliga saker till mig. Tack för din länk, jag känner mig hedrad! :) Jag skriver trögt och blir sällan nöjd. Flera av inläggen har jag gjort om några gånger. *Suck*. Men roligt är det!

Z sa...

Bokmalin:
Fyndigt nickname, förresten!

Det tar ett tag för de flesta av oss att lära oss posta kommentarer i Blogspot. Även professorer har visat sig ha problem med detta.

eXTReMe Tracker