Jag förstår helt klart varför folk blev arga på affisherna om att "Bevara äktenskapet, mamma, pappa, barn"Trots att jag erkänner att det var modigt av Svenska Evangeliska Alliansen, med Stefan Gustavsson i spetsen, att våga basunera ut en icke-korrekt åsikt, och bryta ett konsensus-tabu. Sådant får man laviner av utskällningar för, det är jag övertygad om. Modigt.
Men att bryta ett tabu i sig och mest hänvisa till känslor och bibeln går inte hem i detta moderna samhälle, (och det gjorde det nog inte före min tid heller, men jag kan inte garantera detta). Det räcker inte. Det lämnar ett tomrum.
Man måste också använda förnuftsargument, och framförallt; svara på människors frågor.
Min käpphäst: Ta det fråga för fråga. Det är folk värda.
När någon frågar: "Vad ska jag göra? jag är änka och alltså ensamstående med barn. Har ni några problem med min familj?"
eller "Mina föräldrar är skilda och vi bor varannan vecka hos mamma, och varannan vecka hos pappa; ska vi skämmas för detta liv, eller? Kan vi hjälpa detta?"
......så kan till exempel kampanj-ansvariga svara att:
"Huvudsaken är att man inte, från allra första början, PLANERAR BORT den ena biologiska föräldern, t ex med anonym spermadonation etc....
Det är de vuxna vi lastar, inte barnen"
Affischerna väcker anstöt, ja, det gör de,
och det är för att de endast har känslo-anspelningar och inga förnuftsargument.
Människan har ett förnuft, givet av Gud, och detta förnuft ställer frågor. Så är det bara.
Ps. Gustavsson & andra som vågar "ta smällen" i samhället är mycket modigare än undertecknad. Ville bara säga att det är dags för själva innehållet och argumenten nu.
Uppdatering:
Tydligen är inte andra sidan speciellt bra på det här med att argumentera heller, utan tar till våld mot affischer, ringer och hotar, samt hackar sönder hemsidor. Moget.
19 kommentarer:
Jag håller i princip med.
Men... då hade de ju fått dela ut en mindre katekes istället för att göra en affischkampanj.
Sedan tror jag inte att känslor är helt oviktiga, vare sig i religionen eller i reklambranschen...
Nej, visst, och man kan berätta för folk vad man konstaterat om känsloreaktionerna.
Visst, förnuftet kommer väl också, på något sätt, från känslor. Man tallar "för sin sak".
Man vill gärna, med förnuftsargument, försvara sina känslor.
Vilket alla på vår jord gör.
Har precis läst att regnbågsfolket river ner affischerna och har hackat hemsidan. Det är ju också ett sätt att argumentera... ;)
z:
Varför inte fläska på med "Bevara Sverige svenskt" i tunnelbanan? Är det också modigt?
Jag tycker mod är något helt annat än du.
//ninni
Vad har äktenskapsbalken med barn att göra? Det Bevara Äktenskapet kräver, d.v.s. att äktenskap bara skall få ingås mellan personer av olika kön, rör inte föräldrabalken, eller adoptionslagstiftningen. De är separata lagrum. Äktenskapsbalken styr bara det juridiska förhållandet mellan de parter som ingår det.
Ninni
Tja, dumdristigt skulle det vä vara.
Du menar alltså att all form av misstyckande mot regering och rådande politik är ont och likställt med rasism?
Är det diktatur du vill ha, eller?
För det är nämnligen exakt vad makthavare och diktatorer vill ha: ett folk som aldrig klagar på rådande situation.
Och vad tycker du:
Ska man få lov att i förväg planera bort den ena biologiska föräldern, genom anonym insemination, där barnet inte får reda på vem pappan är?
Det var nämligen det jag frågade efter i mitt inlägg.
Allotetraploid
Precis, och därför undrar jag varför man inte kan lösa det på ett annat sätt:
Genom att, samfund för samfund, tacka nej till vigselrätten.
z:
Nu drar du alldeles för stora växlar av det jag skrev! Tryckte jag på en öm knapp?
Planera bort pappan? Många pappor är frånvarande från första stund trots att de varit med och planerat barn och det är oerhört smärtsamt för barnet. Pappan finns och är känd men han bryr sig inte. Han skickar inte ens ett julkort!!!
Jag tror alla barn är betjänta av att ha människor i sin närhet som älskar dem. Det tror jag är det viktigaste.
Självklart skall vi kunna ventilera olika åsikter - men jag tycker inte tunnelbanan är den rätta platsen.
Hur tror du det känns om vi skulle ha upprop med att bevara något som du inte kan vara delaktig i? Något som berör ditt innersta - själva kärnan? Och du tvingas se uppropet flera gånger om dagen när du fraktar dig till och från arbetet? Är det uppbyggande?
//ninni
Ninni
Nej, det finns alldeles för många affischer på stan som jag starkt ogillar, t ex med halvnakna flickor/kvinnor etc, och dessa ser jag som kränkande, även rasistiska eller med uppmaningar till våld ser jag som mycket tråkigt att titta på. Och detta kan jag inte förbjuda.
Men jag tyckte att du drog för stora växlar genom att jämföra 'mamma,pappa,barn' med 'Bevara Sverige svenskt'
z:
Bara för att man känner sig kränkt av reklam med lättklädda flickor osv är det väl inte OK att använda tunnelbanan till att basunera ut ett budskap som gör många andra människor kränkta och förtvivlade? Då blir ju fler människor kränkta!
Kan du tänka dig hur barn känner sig som redan idag lever i mamma, mamma,barn familjer och som tvingas se uppropet - varje dag - flera gånger varje dag?
Min vision är - så få kränkta människor som möjligt!
Jag önskar innerligt att det är din vision också?
//ninni
Nja, nu har jag ju med mitt inlägg just förklarat detta:
jag gillar inte att basunera ut diverse ramsor och sätta upp affischer med hjärtan etc (Då kan det som du skriver om hända: att ett barn till ensamstående t ex känner sig kränkt):
Jag argumenterar på ett annat sätt än Gustavsson, men tycker fortfarande att han har rätt till sin åsikt
z:
"Trots att jag erkänner att det var modigt av Svenska Evangeliska Alliansen, med Stefan Gustavsson i spetsen, att våga basunera ut en icke-korrekt åsikt, och bryta ett konsensus-tabu. Sådant får man laviner av utskällningar för, det är jag övertygad om. Modigt."
Ovanstående citat av dig om mod är det som jag vänder mig emot.
Jag förstår att du inte basunerar ut kränkande uttalanden men du tycker det är modigt när andra gör det och det har jag mycket svårt att svälja!
Åsikter skall vi ha - så många som möjligt! Vi måste dock tänka efter var vi ger uttryck för dem!
//ninni
Nä, man ska nog inte jämföra "mamma, pappa, barn" med "Bevara Sverige svenskt". Däremot såg jag en klistermärkeskampanj från någon nazistsekt förut med en bild på två blonda barn och texten "Svenska barn" eller något sådant. Tänk att den kampanjen hade körts i tunnelbanan istället och folk hade försvarat den med "Det är väl ingen som kan bli kränkt av att man säger attd et finns svenska barn?".
Staffan V
Är det sant? Låter helmärkligt.
Även om de menar att de föredrar barn som vuxit upp i Sverige, med svenska seder etc..., blir det kränkande:
Det finns väl massor med adopterade barn med annan hår/hudfärg än blond.
De menade not etniskt svenska barn. De är säkerligen emot adoptioner av "rasfrämmande element" också.
Ninni
Samtidigt som jag kan hålla med dig om att det finns ett egenvärde i att undvika provokationer och kränkningar så får man väl komma ihåg att det i just den här frågan finns en motpart som inte precis skyr några medel för att basunera ut sin syn. Den sk homolobbyn är sällan mild och hänsynstagande i tonen, utan snarare utmärks den av motsatsen. Jag vill inte dra alla homosexuella över samma kam som den högljudda homoeliten.
Nu är det väl i o f sig inget försvar för att själv ta till ett kränkande tonfall, bara för att motståndaren gör det, men kanske har homolobbyns agitation även trubbat av omdömet för vad som är en juste nivå hos dem som de så länge gjort sitt bästa för att kränka?
Bara en tanke...
Framför allt är det tragiskt om utomstående (ensamstående med barn är ett gott exempel) känner sig kränkta eller ifrågasatta, vilket det finns en stor risk för med denna kampanj.
Allt gott!
Är det inte något motsägelsefullt i att dels tycka att man ska ha många åsikter om olika saker och dels tycka att om de åsikter man har riskerar att förolämpa någon så ska man hålla sina åsikter för sig själv?
Vad har man åsikter till om man aldrig delar med sig av dom?
Och spelar det överhuvudtaget någon roll att man har åsikter om alla ens åsikter är så mesiga och pk att ingen bryr sig tillräckligt om dom för att ta illa upp?
Thomas
Jag är inte riktigt säker på vem du riktar kommentaren till, så jag förklarar för egen del:
Nej, jag tycker inte att det är jätteviktigt att ha åsikter om allt möjligt, och fastän det inte alltid...host...märks på min blogg, så tycker jag att det är viktigt att man är ekonomisk i sina uttalanden.
Och jag tycker inte att det är ett självändamål att INTE vara politiskt korrekt,
men jag förstår att det inte var så du menade.
Men visst kan jag undra, precis som du, varför yttrandefriheten ska naggas i kanten mest hela tiden.
Åsiktsfrihet är även att få ge utryck för att:
"om de åsikter man har riskerar att förolämpa någon så ska man tänka på var man ger uttryck för dessa"!
Frihet för alla åsikter!
//ninni
Skicka en kommentar