I dag, på lunchmässan, predikade broder Bernard, stillsamt och lågmält, om Jesu ok, som han säger till oss att bära med honom. En fin reflexion, där Bernard hade förstått lite mer av saken, verkar det som, betonade ordet "mitt" i frasen "mitt ok":Han tog ett exempel:
Ibland kan man få höra om människor som har väldigt tunga ok här i livet, och man tänker: "Hur orkar han/hon, egentligen?
"Riktigt", sade Bernard, det är just hans/hennes ok, och den personen orkar bära detta mer än jag.
Vi har visst alla våra speciella kall till våra ok:
"Denna utmaning verkar vara som gjord för mig"
Så fort man insett detta, blir det lättare att leva med.
Där gav han mig något nytt att tänka på
Och från ok till något liknande: kall...
Undrar hur många av oss bloggare/dagboksskribenter som ser detta som ett kall (förutom nöje eller besvär)
Mackans idé om en bloggfasta nu i adventstid (denna helg, fre-sön) tänker jag hålla, men kanske bara lördag och söndag. ;)
Men mitt allmänna tips är framför allt att folk fortsätter med sitt skrivande, bloggande, kolumner etc... För sin egen skull, om inte annat. Bra som terapi. Skriv hellre sällan (veckovis/månadsvis) men:
Ge inte upp. :)
Ps. När man är igång med debatterandet på olika bloggar som man ser som forum kan det vara bra med denna tumregel:
Det är inte förbjudet att, i alla fall, i var 15:e kommentar man skriver till en viss blogg/debattforum,
också baka in lite beröm (Man läser ju bloggen av en anledning: dess underhållningsvärde).
Vi kan tänka på att det sitter en människa bakom varje tangentbord
(dvs: Bloggar/hemsidor består inte enbart av en massa teser/inlägg, som kan vara korrekta/inkorrekta)
Ska försöka tänka på detta då det gäller Aletheia, som jag ofta besöker och jag känner mig som en riktig åsiktsmaskin där...suck
Photo source: http://dominikan.nu
(Sankta Maria Magdalenas kapell i Lund)
7 kommentarer:
Känner mig som en hund som blir kliad bakom örat och får en uppmuntrande klapp när jag läser det du skriver.
:)
"Ge inte upp" säger du. OK då, men inte är det terapeutiskt att blogga, det är jobbigt för jag har inget vettigt att skriva och surfar hellre omkring hos andra och läser. Man kan väl inte skriva på bloggen vad man verkligen tänker!? Nej, DET GÅR INTE.
Det är nog varken mitt kall eller ok att blogga så har funderat på att lägga bloggen i träda tills/om något viktigt vill bli sagt.
För övrigt har jag uppfattat dig som en ovanligt trofast person. En sådan där som i stort tålamod gör det du åtagit dig, håller ut och en man kan lita på i allt. Tror inte jag är ensam om att lägga märke till det.
:)
Jo, jag tror det är terapi för dig också, om du skriver om det du VILL, dvs kloka citat som du har på din blogg, fantastiskt, tycker jag.
Du har antenner, Eva-Maria :)
(fast känn ingen press)
(Och nu bryr jag mig inte om ifall nya läsare tycker det här verkar vara klubben för inbördes beundran: Nu är det ADVENT! :)
Jag blir nog mindre trofast om jag får forskartjänst, men jag planerar något som i så fall ska heta Onsdagsbloggen, vars namn tvingar mig att coola ner 6 dagar i veckan....
Dag
Jag gillar din förmåga att, som en journalist, ständigt vara med där saker och ting händer och rapportera varje dag/nästan varje dag
Ursäkta men, "I dag, på lunchmässan"
Är det precis som det låter? - lunch + mässa eller tvärt om?
Vem serverar? Typ av mat? Ursäkta detta sidospår men klockan är snart 2 på natten och jag sitter uppe och jobbar inför en USA resa... Mat är ganska tilltalande just nu.
Det var i så fall första gången på ett tag jag fick en plötslig längtan att bli katolik :-)
Daniel
Daniel
Du fick väl krubb ändå?
Tja, det är mest bara dominikanerna i Lund som erbjuder sådan lyx som mässor kl 12....på vardagar
Z,
Du är väl trevlig varje gång Du dyker upp! Inte var femtonde.
:-)
Haggaj
Kul, då tar jag er inte för givna, i alla fall.
Skicka en kommentar