Spontant kommer jag att tänka på en predikan i Sankt Istvan-domen, som fick mig att kontemplera kring frågan:
"Hur KAN du vara kristen när följande förskräckliga ting ska ha uttalats av Jesus:........?"
Prästen förklarade vad Jesus kan ha menat då han sade följande:
”Jag har kommit för att tända en eld på jorden. [...] Tror ni att jag är här för att skapa fred på jorden? Nej, säger jag, men splittring! Ty där fem bor i ett hus skall de i fortsättningen leva splittrade, tre mot två och två mot tre, far mot son och son mot far, mor mot dotter och dotter mot mor, svärmor mot sonhustru och sonhustru mot svärmor.” (Lk 12:49-53)
Splittrade familjer? Har Jesus kommit för att splittra familjer?
Prästen berättade om en kvinna i församlingen som var alldeles bestört över att hennes son ville flytta ihop med sin flickvän. Hon trodde inte att detta var rätt leverne.
I en annan familj hade en ung kvinna blivit utskälld och utstött för att hon ville bli nunna och bo i kloster.
Kanske var det detta Jesus menade: att våra principer och egna viljor inte alltid gillas ens av dem som står oss närmast.......
Andra svårsmälta citat presenteras på bloggen Allotetraploid Bl a:
"Om någon kommer till mig utan att hata sin far och sin mor och hustru och sina barn och sina syskon och därtill sitt eget liv, kan han inte bli min lärjunge."
Skriver ner en till:
"Ni ormar, ni huggormsyngel, hur skall ni kunna undgå att dömas till helvetet? Se, jag skall sända er profeter, visa män och lärare. Somliga av dem kommer ni att döda och korsfästa, andra kommer ni att piska och förfölja från stad till stad."
Om huruvida man ska betala skatt till kejsaren och Jesu hårda inledning på svaret:
Då gick fariseerna och överlade om hur de skulle kunna fälla honom för något som han sade. De sände till honom sina lärjungar tillsammans med herodianerna,* som skulle säga: "Mästare, vi vet att du är ärlig och ger en rätt undervisning om Guds väg* och inte tar parti för någon utan behandlar alla lika.
Säg oss nu: Vad anser du? Är det tillåtet att betala skatt till kejsaren eller är det inte tillåtet?" Jesus märkte deras ondska och frågade: "Varför försöker ni snärja mig, ni hycklare? Visa mig det mynt som man betalar skatten med." De räckte honom en denar, 20 och han frågade dem: "Vems bild och inskrift är detta?" 21 De svarade: "Kejsarens". Då sade han till dem: "Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren, och Gud det som tillhör Gud." När de hörde detta, blev de mycket förvånade. Och de lämnade honom och gick sin väg. "
Matteus 22:15-22
Nu kommer FRÅGAN igen:
Hur i all sin dar kan jag ha undgått dessa paradoxer och då jag sett dem fortfarande kalla mig kristen?
Jag resonerar helt enkelt så här:
Jesus Kristus antog mänskligt leverne, kött och blod, alla våra lidanden, irritationer, oro, glädje, sorg (allt utom synd):
När man är stressad, sviken, trött, sliten osv.....så kan man säga sådana saker, jag lovar.
Vi kommer aldrig få en perfekt bild av verkligheten enbart genom att analysera evangelierna. Vi måste leva livet självt. Jag tror det är så Jesus menar, och jag riktigt skäms då jag läser vissa av dessa citat. Han blev nog otroligt tjatad på och sliten på. Dessutom: Endast Jesus kan, enligt min tro, förstå vilka intentioner en person har då han/hon ställer frågor.
Den som vill märka ord kommer alltid att märka ord.
En analogi som jag spontant själv hittat på:
En äldre dam som slitit hårt hela sitt liv med arbete, barn och barnbarn går trött över gatan. Hon har dessutom just förlorat en familjemedlem.
Hon blir stoppad av en fräck ung tjej som påpekar:
"Ursäkta damen, men jag, fniss, vill påpeka att rödprickiga byxor inte passar med grön skjorta"
Varpå damen svarar: "Din bortskämda slyngel!" Det är pga att jag lagt de flesta slantarna på familjen som jag inte har råd med bättre kläder"
Om man vill kan man i denna mening särskilt petnoggrannt lägga märke till ordet 'slyngel'.
Men då får man också tänka sig att man kan ha missat målet och syftet, ja faktiskt det mesta av vad hon ville ha sagt, samt hela situationen.....
Vill man märka ord, så....
"Men Jesus har väl förmågan att aldrig säga fel?"
Jo, som Gudomligt väsen, men Han antog ju alla våra upplevelser, förmågor, lidanden och förutsättningar i sitt MÄNSKLIGA väsen.
Det där med att hata sin moder och sin fader tolkar man som att:
I jämförelse med den enorma kärleken mellan Gud och människa ter sig till och med familjekärleken som hat.
Eller:
Var inte rädda för att bli utsatta för samvetsrepressalier från släktingar på grund av er tro och era principer här i livet.
Om er broder säger:
"Om du blir kristen/munk/går till mässan, så trampar du på min själ/mitt intellekt/är korkad, och jag blir mycket besviken. Då hatar du mig"
så ge inte efter och bli slav under familje- och heders-förtrycket utan lev ditt liv.
Låt dem tänka att du hatar dem, då! Kalla det hat, då!
När fariséerna frågar Jesus om skatt till kejsaren, förstår han att de vill trötta ut honom ordentligt, därav den hårda inledningen på svaret.
Elisabeth Sandlund skriver i Dagen om det aktuella ämnet tro och tvivel
"Det har blivit rumsrent att ställa frågor om kristen tro."
Bra utveckling.
En stor del av ateistens och tvivlarens frågor handlar om "paradoxerna" i evangelierna.
Jag tror att Jesus hela tiden, med sitt liv på jorden mer än med orden, och även nu,
försöker visa oss kärleken.
Just därför duger det inte att bara analysera orden, utan deras sammanhang.
Blog-reactions to this post:
Var Jesus hyvens ändå? (Allotetraploid)
14 kommentarer:
Vad kan svaret vara på rubrikfrågan?
---
Kan ett svar vara: "Ja, faktiskt, trots allt, tack vare Nåden"...?
Rekommenderar varmt Bengt Holmberg: Människa och mer. Jesus i forskningens ljus. (Professor [emeritus?] i NT i Lund, för den som inte vet.)
Han förklarar en massa kulturella saker som helt förändrar intrycket av många texter, och som var okända även för mig som teolog. Lättläst och fascinerande.
Kapitelrubriker som ""Hata dem därhemma, hata far och mor" — Jesus och familjen", "Konversation som fäktkonst" och "Att dechiffrera en måltid".
Dag:
Bra idé :) Så tänker man nog.
Anonym:
Ska kolla in detta.
Att dechiffrera en måltid låter spännande ;)
Härlig blogpost!
Måste kommentera några av raderna:
"Den som vill märka ord kommer alltid att märka ord."
Så sant. Och det finns inga här på jorden som läser heliga skrifter så bokstavstroget som ateisterna, samtidigt som de med all kraft kritiserar de som är bokstavstroende.
"Just därför duger det inte att bara analysera orden, utan deras sammanhang."
Vågar man sig på ett "Amen!" här? :)
Religion är för mig ett "djup". Att söka insikter om livet och skapelsen på ett djupare, dvs på ett högre, plan, än det som t ex fysikern, eller biologen behandlar.
Citatet om att lärjungen ska hata sin mor, far och alla andra tänkbara inklusive sig själv, läste jag själv automatiskt som: bara den som har erfarenhet av att vantrivas i livet kan bli en insiktsfull Jesu lärjunge. En lärjunge är ju per definition en person som ska läras upp.
Det "konstigaste" citatet jag känner till från bibeln är "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?" Det har säkert skrivits och spekulerats hyllmeter om det, men jag kan inte minnas att jag läst någon riktigt vettig förklaring.
Man bör läsa Bibeln bokstavligt om man vill kritisera bokstavstrogna.
En god poäng förvisso, men till och med det är nästan överflödigt... Det är dock inte helt ovanligt att man även tar med sig sitt bokstavsläsande i kritik av icke bokstavstrogna.
Spennende blogg!
Jeg er enig i at Jesus viste oss hva kjærlighet er da han var på jorden.
Kjærlighet er er mer enn bare nåde!
Rudie, Johan Lindahl
Välkomna!
Tack för alla kommentarer!
För att många inte ska tro att man blir åthutad så fort man ställer frågor till Jesus, ska jag skriva en till bloggpost:
om de ödmjuka:
tullarna, prostituerade, fattiga, sjuka, bräckliga.....
Dem verkade Jesus behandla med ömhet.
Som C.S. Lewis valde att uttrycka det; "Aslan is not a tame lion"
Aleph:
Den vanligaste teologiska förklaringen till "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?"är väl att Jesus då bar världens synder och att Gud och synden är två oförenliga storheter.
Den psykologiska är väl helt enkelt att Han KÅNDE sig övergiven. Det är nog lätt hänt i den situationen...
Nej, ska vi tala "konstiga bibelcitat" så röstar jag nog på Gen 19:8, där den "rättfärdige" Lot m e m uppmanar folk att våldta hans döttrar. Jag har litet svårt för den versen...!
"Om någon kommer till mig utan att hata sin far och sin mor och hustru och sina barn och sina syskon och därtill sitt eget liv, kan han inte bli min lärjunge."
Jag är inte på något sett troende men kan spontant inte tolka följande citat på annat sätt än att en lärljunge till Jesus måste vara så hängiven sin uppgift att han offrar hela sitt tidigare liv och familj och går in i sin nya roll.
Men glöm för allt i världen inte bort att bibelcitat som regel är felöversatta både avsiktligt och oavsiktligt genom tidens lopp. Att tolka bokstav för bokstav blir därmed ganska meningslöst.
Robban Välkommen!
Kan inte hålla med mer;
jag tänker på olika språknyanser, samt tonfall, och traditioner kring vilka ord man använder i skrift, ordtrender, etc...
Sådant upplevde man förr också.
Exempel jag direkt kommer på: I de flesta språk finns inte någon översättning för det svenska verbet 'slippa'
"att slippa" någonting.
Kanske kan man, istället för att tänka "bokstavligt",
utreda vad i Bibeln som man tolkar som historiska sanningar, respektive vad man ser på symboliskt.
Jesu hårda ord är för mig trösterika: han skyler inte över, gör inte sakerna lättare än de faktiskt är. Det ger tro-värdighet!
Skicka en kommentar