28 aug. 2007

Försök förklara argumenten för tomrummet etc....

Har ni också undrat över vissa mystiska artiklar i dagstidningar/kvällstidningar i ämnet astronomi? De handlar i regel om:
Antimateria
Mörk materia
Svarta hål
Tomrum
Flera dimensioner
Strängteori
Partiklar som förstörs innan de hunnit bildas
etc.....

DN har en mycket kort notis om ett enormt tomrum i rymden
"Tomrummet finns på mellan sex och tio miljarder ljusårs avstånd, och det utgör en avsevärd bit av den synliga delen av universum."

Detta står så väldigt självsäkert skrivet. Hur vet forskarna det? Hur har beräkningarna och uppskattningarna gått till? De bör vara matematiska, för hittills är resten av universum så avlägset för våra eventuella rymdresor att uttalanden blir närmast filosofisk-teoretiska.

Det vi förfogar över (förutom månfärdsmöjligheter), är teleskop, satelliter, strålningsmätare och spektrografer som visar vilka grundämnen som finns ute i rymden.

Som tur är finns det en länk i DN-artikeln. Den går till BBC-nyheterna.
Där får man reda på lite argument för att detta tomrum skulle finnas. Det känns liksom lite skönt att läsa. Dessutom har de en avbildning av hålet i fråga.

Då kan även en vanlig, enkel läsare ha vissa möjligheter att hitta felkällor till alla påståenden.

Jag säger inte att de har fel. Tomrummet finns nog.
Men det känns lite obekvämt att läsa artiklar av journalister som haft så bråttom att de själva inte ens funderat över läsarnas förmåga att förstå lite av skeendet, upptäckten, argumenten.
Att kunna hänga med i notiserna är viktigt för underhållningen och själva nyttan med att ha presenterat nyheten.

Vem säger detta? Varför säger de detta? Vilka instrument har de använt? Finns det någon opposition mot denna teori?

Här kommer ännu en tråd jag inte lyckas följa, trots att jag läst en del fysik och gjort laborationer med spektrometrar:

"Forskarna har bearbetat data från USA:s radioobservatorium NVSS för att slå fast hålets existens. Upptäckten passar också bra ihop med observationerna av strålningen från universums "äldsta ljus", den så kallade kosmiska bakgrundsstrålningen som uppstod 380.000 år efter Big Bang. Då hade universum hunnit svalna så pass att väteatomer kunde uppstå."

Vad hade tomrummet med det "äldsta ljuset" att göra?

Bildades hålet 380.000 år efter Big Bang?

Består den kosmiska bakgrundsstrålningen av väteatomer?

Är jag trög? ;)

Tack för länken till BBC :)

Edit
Ny fråga: Hur ser det ut i gränsområdet mellan denna nya tomrumskompis och resten av universum? Riktigt tomt kan det väl inte vara någonstans?

10 kommentarer:

Aleph sa...

Hur stor är nyheten egentligen, då? Det förklaras inte ens varför nyheten skulle vara särskilt intressant. Jag tror att den enda anledningen till att vardagsmedierna rapporterar detta, är att det låter lite kusligt - "stort tomrum". Alltså lite sensationsaktigt, sådant som lockar läsare.

malte sa...

aleph förresten: Jag hade samma misstankar som du, men när jag kollade upp saken och läste artikeln så tyckte jag att det var faktiskt både vetenskapligt intressant och lite sensationsaktigt. Vetenskapligt därför att det är det största tomrummet som vi känner till, och förmodligen är svårt att förklara med de teorier som finns idag.

RUDIE sa...

Svarte hull syns jeg er spennende! Har en bok av Ulf Danielsson " Stjerner og epler som faller" Der skriver han om hvordan det vil føles å dra inn i svarta hull. Den er veldig bra, vitenskapelig og filosofisk på en gang! Men det vet du sikkert, den er jo svensk ;)

Men nå har de kansje funnet ut at det finns flere himler, flere dimensjoner. Men det har jo vi kristne visst lenge!
Så kansje om man farer inn i et svart hull, så reiser man inn i en annen dimensjon?

Charlotte Therese sa...

Z,

Såg denna nyhet på yahoo igår - men följde inte länken, och så här i efterhand är det svårt att hitta det igen, så det var bra att du skrev om det - det gnagde liksom i bakhuvudet (bakom alla andra tankar i andra riktningar just nu).

Mina första spontana tanke igår när jag såg notisen var att detta tomrum tycks nog tomt just nu - innan de hittar ett innehåll - som kanske inte kan analyseras med dagens mätningsmetoder och instrument.

Det till synes tomma kanske egentligen är det mest fyllda?

I Intet finns samtidigt Allt.

Världen är ju full av paradoxer.

Låter det här ännu mer invecklat än den kryptiska nyheten så beror det nog mest på den sena timmen och den stigande tröttheten... :-)

Charlotte

Z sa...

Malte
Skönt för en ängslig själ som min att bli lugnad av dina förklaringar. Nu har jag koll på min vän: universum ;)
I alla fall tills jag inser att jag inte har det.
Ska läsa lite i wikipedia nu om det jag glömt om svartkroppsstrålning, svarta hål etc....

Din mening....
"Vetenskapligt därför att det är det största tomrummet som vi känner till, och förmodligen är svårt att förklara med de teorier som finns idag."

....satte genast igång min fantasi och ökade pulsen markant. Kul.

Z sa...

Rudie:
Ulf Danielsson känner jag till. Han är en go' gubbe. Mycket pedagogiska förklaringar har han :)

Charlotte:
Du har nog mer rätt än du tror:

"Det till synes tomma kanske egentligen är det mest fyllda"

Förmodligen är dess form osv, fyllt av information och "bilder" som vi ännu inte kan detektera.
Dels för att vi nog inte har instrument som räcker, dels för att vi saknar teorier för tomrummet.
*gnuggar händer av spänning*
(-:

Charlotte Therese sa...

Fascinerande tanke som anföll mig imorse (om än förmodligen inte riktig):

Tänk om det är Guds navelsträng - sedd inifrån?

Världen, universum är ju ännu i "födslovåndor" - och någonstans är vi alla mycket nära kopplade till Gud...

Nej, ni kan nog glömma denna vilda tanke, men fascinerande är den - upptäckten - och jag tror som sagt inte att det är riktigt tomt - vi ser bara ännu inte vad som finns där.

Charlotte

DJ sa...

Jag är ingen expert på området men tänkte ge en belysning om bakgrundsstrålningen från det jag vet.

Då universum var mycket ungt var det extremt kompakt och hett. När universum var en hundramiljontedel så stort som idag så hade det en temperatur på 273 miljoner grader över nollpunkten och väteatomer (som inte hade bildats än) var joniserade till fria elektroner och protoner, s.k. plasma. Den här plasman hade en densitet ungefär som luften vid jordytan idag.

Ljus som bildades vid den tiden "studsade" lätt omkring i det täta plasmat ungefär som ljus sprids i dimma. När ljus sprids på det sättet mellan fria elektroner så uppstår ett så kallat svartkroppsspektrum, vilket man kunnat visa att bakgrundsstrålningen uppvisar.

Då universum var ca 380 000 år gammalt hade det en storlek som var ungefär en elvahundradedel av idag och då hade universum genom utvidgningen blivit så svalt att materien började kondenseras till väteatomer som bildades då elektroner och protoner slog sig ihop. Helt plötsligt blev universum genomskinligt. Istället för att ljuset hade "studsat" och spridits omkring som i dimma så kunde ljuset istället färdas som genom klar luft. Bakgrundsstrålningen reagerar nämligen väldigt lite med väteatomer och har därför rört sig relativt fritt genom rymden sedan dess.

Genom universums utvidning har ljuset svalnat ännu mer. Då universums storlek hade växt till en hundradedel av idag och var ca 13 miljoner år gammalt hade bakgrundsstrålningen en temperatur på 273 K, dvs 0° Celcius. Idag är den istället 2.725° över absoluta nollpunkten, dvs ca minus 270° Celcius.

Då man tittar ut i universum ser man samtidigt tillbaka i tiden efterom det tar tid för ljuset att nå oss. Ju längre ljuset färdats desto äldre är det och desto längre bort befinner det sig. Man beräknar att Big Bang skedde för ca 13,7 miljarder år sedan och bakgrundsstrålningen bildar en "vägg" av ljus med ett avstånd av ungefär 13,7 miljarder ljusår bort, dvs det är det längsta avstånd man kan se ut i universum och så långt bak i tiden som man kan se.

Eftersom den sista tiden då bakgrundsstrålningen interagerade med materia var då väte skapades när universum var ca 380 000 år gammalt, så kan vi titta på hur den strålningens temperatur är fördelad över himlen för att förstå hur materiens densitet var fördelad på den tiden och hur det har format vårt synliga universum av idag. Materien i det tidiga universum var extremt likformigt, vilket man kan se när man tittar på bakgrundsstrålningens temperatur, men det fanns viss grynighet, dvs materien var lite tätare på vissa ställen. Detta kan man se genom att bakgrundstemperaturen varierar med några miljondels till tusendels grader över olika delar av himlen. Denna grynighet i materiens densitet tror man gjorde det möjligt för materien att senare börja klumpa ihop sig till stjärnor och galaxer.

Genom att studera denna grynighet kan man kanske också försöka förstå varför universum ser ut som en schweizerost med stora hålrum där man inte kan se några galaxer. Vad man däremot inte tidigare sett är hål som är så stora som det i artikeln ovan beskrivna fyndet påvisar. Det verkar också som att dagens teorier inte riktigt kan beskriva hur något sådant skulle kunna uppstå. Det är därför man har förhoppningar om att detta fynd ska kunna belysa sådant man ännu inte förstår, såsom vad mörk materia och mörk energi är för något och hur de fungerar.

Det finns mycket mer att säga om detta, men det är en liten grund i alla fall.

DJ sa...

Rättelse. Bakgrundsstrålningen beräknas ha haft en temperatur på 0 grader Celcius när universum var ungefär 15 miljoner år, inte 13 miljoner år som jag skrev ovan. Det är den siffran jag sett men vet hur exakt man beräknat detta.

Z sa...

Välkommen, DJ

Tack för utvecklingen av universums utveckling!

:)

eXTReMe Tracker