Gregorianska kalendern

Börjar året med en kalender-reflektion.....

* Kuriosa: Ordet 'kalende' ska visst ursprungligen betyda: 'första dagen i en månad'

Vi har nu i nästan hela världen en sk gregoriansk kalender som är mer anpassad efter solåret än den förra dvs den julianska från år 46 f. Kr., som fått sitt namn efter Julius Caesar. Wikipedia om juliansk tideräkning:

"innebar att året fastställdes till 365 dagar och att skottår med en extra dag skulle infalla vart fjärde år samt att månens faser inte längre skulle ha någon betydelse för kalendern"

Men, men, det där låter ju som våran EGEN lilla almanacka, ju.....
Skottdagen infördes för att 365 dagar är ungefär en fjärdedels dygn kortare än det tropiska året, dvs den tid det tar för jorden att rotera runt solen. Det tropiska året, solåret, är visst på 365,25 dygn.
.
Förklaring:
En fjärdedels dygn är ungefär lika med 6 timmar.
Om det på ett år saknas 6 timmar från det riktiga solåret, kommer det på fyra år att saknas 4 x 6 timmar dvs 24 timmar = ett helt dygn.
Efter fyra år får man alltså lägga till ett helt fräscht dygn för att komma ikapp solen :)

* Jojo, det är bara det att..... astronomerna kom på att "ungefär 1/4 dygn" INTE är det samma som "1/4 dygn"....

Men hur var det då? Jo, med julianska kalenderns skottårs-korrigering, blev året 0,0078 dygn för långt! (11 minuter och 14 sekunder). Skottåren gav alltså en överkompensering, en FÖR stor bonus......;)

När man sedan införde den gregorianska kalendern, fastställd av påven Gregorius XIII, år 1582, visste man att man, pga denna överkompensering, låg före den egentliga soltiden med ca 12,7 dygn, så för att korrigera hoppade man fram 11 dagar:

Dagen efter 4 oktober (1582) bestämde man helt sonika till 15 oktober (1582)!

* Det är bl a därför som vi "firar" årets mörkaste dag som 13 december (med ljusbringande Sankta Lucia). Enligt den julianska kalendern inföll detta just omkring den 13e. Lägg till elva-tolv dagar, så blir det jul istället (vår tids mörkaste del av året).

För fortsatt korrigering kom de praktiska gregorian-nissarna på följande enkla regel:

* Vart fjärde år är skottår, utom de som är jämnt delbara med 100. T ex saknade år 1900 en skottdag.

"MEN" tänker ni kanske nu: "År 2000 hade väl en klar och tydlig skottdag! Det minns jag"
Japp.
Och detta beror på att talet 2000 är jämnt delbart med 400.
De sekelskiften som är jämnt delbara med 400 fick behålla skottårsstatus.

Inom de ortodoxa kyrkorna (och även hos kopterna??) firar man fortfarande högtider enligt den julianska kalendern.
Räkna baklänges:

Lägg till "12,7" dagar på julafton:
Just det:
24 dec + 13 dagar = 6 januari

När vi firar trettondagen, har ryska & grekiska kyrkan julafton. Så barnen får julklapparna först nu på söndag (eller måndag, om det ska vara Juldagen)


* Bottom line:
Jag får alltså det totala intrycket att katolska kyrkan och Rom var, jämfört med resten av världen, VÄLDIGT snabba på att acceptera att jorden var rund. Tvärtemot det som film-Hollywood låter påskina.

Här i Sverige var man tydligen så rädd för allt vad Rom hette, att man väntade ett bra tag med att införa solenlig kalender. år 1753 togs det sista steget: Februaris elva sista dagar hoppades över. Genomförandet var dock inte populärt hos alla människor – många ansåg att man tog bort 11 dagar från deras liv. (men detta oroade kanske inte bara just svenskarna, utan även andra folk). ;)

Källa: Wikipedia (gregoriansk kalender) Wikipedia (gregorianska kalendern) Wikipedia (julianska kalendern)

SvD: "Nytt år, men varför just nu?", "Kalenderns dagar är inte räknade"

Ps. Den julianska kalendern flyttas lite hela tiden jämfört med vår: de har skottdag varje sekelskifte. Så jag vet inte om de om hundra år kommer att fira jul den 8 januari istället...

Photo source: clockmaker.ru