24 maj 2007

Är EXISTENS en EGENSKAP?

Anselm av Canterbury menar alltså att det är en bättre egenskap att finnas BÅDE i verkligheten och i fantasin, än bara i fantasin. Det är en högre existens.


Och eftersom man kan tänka sig det Högsta tänkbara väsenet (Gud) i fantasin, så finns detta väsen även i verkligheten!

Detta argument verkar stå och falla med.......

........en liten, liten fråga som filosofer & andra lirare brottats med & klurat på under århundraden:

EXISTENS, är det en EGENSKAP?

Kan man existera på ett bättre/sämre vis?

Om värdet på en egenskap kan vara 0-10 (10 = tia = fullkomligt), så tänker jag mig "Guds-vektorn" så här:

10, 10, 10, 10, 10, 10 etc.

(Det bästa av alla förmågor, egenskaper och talanger som finns)

bäst på detta, bäst på något annat, bäst på det, bäst på det, godast, vackrast, starkast, kärleksfullast, etc......
Dock med ett tillägg: En första siffra, existensbiten, som kan vara 1 eller 0, beroende på om Han finns i verkligheten eller inte:
(den berömda Finns Gud? - biten)
1 eller 0, 10, 10, 10, 10, 10, 10,..........

Själv sätter jag en etta först, medan icketroende sätter en nolla

En sak är säker:
Utan existens kan man inte ha några egenskaper alls.
Existens är förutsättningen för alla egenskaper.




* klurigt *



10 kommentarer:

Doktorn sa...

"Existens är en förutsättning för alla egenskaper."

Ja, det tycks vara så. Men frågan är om kanske det omvända också är sant: Egenskaper är en förutsättning för all existens? Vad skulle nämligen existens utan egenskaper vara?

Z sa...

Jovars

:)

Ska tänka på det där

Sara Gilliard sa...

Det var en intressant fråga! Framlidne GUNNAR GRUSBY skulle absolut mena att fantasivärlden har ett kvalitetsövertag, och att man som enskild fantiserare har större kontroll över vad som sker med en, i fantasin. Men Gunnar Grusby ägnade sig åt fantasin därför att han inte ORKADE tampas med verkligheten. Jag tror att Gud har stort överseende med eskapister som Grusby, han var ju trots allt sjuk, och innerst inne hade han gärna velat leva ett rikt liv i verkligheten, men ägnade sig åt drömmeriet som ett försvar.
Tanken om att "om Gud finns i fantasin så finns han även i verkligheten" är en tanke jag har rätt svårt för; det skulle ju innebära att vi "skapar" Gud varje gång vi tänker på honom. I så fall är det ju den som tänker på Gud som ÄR Gud, och så är NOG inte riktigt fallet, TROR jag!

Z sa...

Kul, jag går och boostar din counter nu :)

Sara Gilliard sa...

Ja boosta på! Jag har just lagt ut ett inlägg om en grej som jag var på igår!

Ola sa...

Jag är ej säker på om detta håller. Det Gudsbevis ssom verkligen är vatttentätt är:

Om det inte finns en evig oföränderlig objektiv sanning, så är det en evig oföränderlig objektiv sanning att det inte finns en evig oföränderlig objektiv sanning, men då finns en evig oföränderlig objektiv sanning, vilket är en motsägelse. Alltså finns en evig oföränderlig objektiv sanning (=Gud).

Z sa...

Ola:
Låter bra, jag ska bara pussla ihop att denna eviga oföränderliga sanning är Gud.
Kanske om man kör med ett reductio-argument?

rasmussenanders sa...

Läste lite i "The God Delusion", för att se vad Dawkins hade skrivit om det här argumentet. Föga förvånande för någon tycker Richard att argumentet inte alls håller och han är inte ensam. Bertrand Russel attraherades vid ett tillfälle av argumentet eftersom han inte riktigt kunde se vari felet låg.

Felet som du har varit inne på ligger i att något som existerar inte är bättre än någon som inte existerar. Tänk dig ditt drömhus, om det så är ett slott eller en snyggt inredd lägenhet i någon härlig stad. Huset är ju inte på något sätt bättre om det finns i verkligheten än om det bara är en bild i huvudet. Saker och ting antingen finns eller så finns de inte, men det påverkar inte hur "bra" de är, det är ett meningslöst påstående skulle jag säga.

Z sa...

Anders
Tack för ditt svar.

Fundering:
Om du tänker dig en Skapargud, som skulle finnas i verkligheten:

Vilken typ av existens föreställer du dig att Han/Hon skulle ha? Samma typ som din och min?

rasmussenanders sa...

Om jag skulle tänka mig en skapargud som skapat universum så skulle jag föreställa mig att denne inte skulle ha samma typ av existens. Detta eftersom att man då skulle hamna i problemet "hur uppstod guden". Det gör man på sätt och vis ändå och därför tror jag inte på en skapargud utan snarare någon sorts naturlig process.

Vilken åsikt man än har så blir det problem när man ska förklara vad som hände innna Big Bang. Därför kan jag, under mina mera toleranta perioder, tycka att deism inte är så dumt även om det inte löser någonting heller.

Men mitt korta svar är att en skapargud borde ha någon annan typ av existens.

eXTReMe Tracker