De har också sina fördelar....

.....ateisterna har det bra; här kommer några små punkter som jag erkänner (hoppas mina icke-religiösa läsare kan ta detta med en klackspark; ett humorinlägg på uppmaning från humorstafetten)

1. Man slipper en skäggig gubbe på ett moln, nogsamt illustrerad bland annat av Michelangelo i Sixtinska kapellet i Rom. Vem vill ha vitskäggiga gubbar, när det istället finns t-shirtar med inskriptionen: "Jag är skeptisk". Mycket snyggare, mer estetiskt helt enkelt. Svarta bläckplumpar på vitt bomullstyg. Ni behöver knappt ens klicka på länken för att förstå exakt hur de ser ut ;)

2. Man slipper aftonbönen, jag menar: vem vill ha aftonbön, när det finns andra roliga sätt att försöka sova: t ex det fantastiskt inspirerande:
att räkna skäggiga får som hoppar över ett supersintressant stängsel.
eller: Gå ut på internätet och natt-tjafsa några rundor till ;)

3. Ingen bordsbön: bara att hugga i läckerheterna utan någon onödig konstpaus. Smaska på ;)

4. Istället för någon hinsides tillvaro kan man koncentrera sig på DETTA livet. Den som har flest äventyrs-erfarenheter vid dödsbädden vinner. "Oj, jag glömde besöka det där is- och öl-diskot i Kamtjatka. Ajaj, så stressande, jag har alltså missat en utmaning. Vilken kris."

5. Inget grubblande kring ens existens. Men liksom, ba', jag finns ju, inget att fästa sig vid. Vem är väl jag....

6. Slipper tråkiga psalmer på söndagarna, slipper lång predikan, slipper gregoriansk sång, slipper trosbekännelse, statyer och ikoner. Vem behöver så'nt? "Mossiga" ikoner? Slipper jobbiga typer som skakar hand/kramas efteråt i vapenhuset. Slipper sta'ns billigaste kafé (kyrkkaffet) Slipper folk som saknar en när man inte är där....

Istället kan man sova eller åka till valfri galleria och kolla nya kläder/sportartiklar/byggmaterial/smycken till leda om man så behagar. Och samtidigt blir man fördelaktigt underhållen med vacker skvalmusik i butikerna: "Last Christmas" med George Michael t ex, för 17654e gången (den var säkert bra de första 20 gångerna, minns inte). Underbart ;) Eller Opus låt: "Life is life". Eller "Memory, not a sound from the pavement..." från musikalen Chess, allt i dämpad hissmusikton.

7. Man slipper den här onödiga romantiska synen på livet och kan koncentrera sig på väsentligheterna. Ex. man kan debattera kring huruvida en person som tror på Darwins evolutionsteori ÄNDÅ borde kallas kreationist, eftersom hon tror att själva universum har ett Upphov ;)

8. Det bästa av allt: den bekväma sitsen: man kan närsomhelst, pysa ut hur mycket klagomål och gnäll som helst, mot precis alla kyrkorna på en gång och är fri från onödigt tjafs som ekumenik/nattvardssyn o dylikt, för man tillhör som bekant inte någon av dem och slipper följaktligen alla tillstymmelser till ansvar.


Låter skoj ;)


Ps. Jag har en profetisk prognos: Ducka, kommentarerna blir inte så nådiga
Ps2. Utmanar ingen här heller. Humor är besvärligt, inget att rekommendera...

Photo: shopping-mall parking lot from freefoto.com

SvD om sekulariseringen

De har också sina fördelar....

.....ateisterna har det bra; här kommer några små punkter som jag erkänner (hoppas mina icke-religiösa läsare kan ta detta med en klackspark; ett humorinlägg på uppmaning från humorstafetten)

1. Man slipper en skäggig gubbe på ett moln, nogsamt illustrerad bland annat av Michelangelo i Sixtinska kapellet i Rom. Vem vill ha vitskäggiga gubbar, när det istället finns t-shirtar med inskriptionen: "Jag är skeptisk". Mycket snyggare, mer estetiskt helt enkelt. Svarta bläckplumpar på vitt bomullstyg. Ni behöver knappt ens klicka på länken för att förstå exakt hur de ser ut ;)

2. Man slipper aftonbönen, jag menar: vem vill ha aftonbön, när det finns andra roliga sätt att försöka sova: t ex det fantastiskt inspirerande:
att räkna skäggiga får som hoppar över ett supersintressant stängsel.
eller: Gå ut på internätet och natt-tjafsa några rundor till ;)

3. Ingen bordsbön: bara att hugga i läckerheterna utan någon onödig konstpaus. Smaska på ;)

4. Istället för någon hinsides tillvaro kan man koncentrera sig på DETTA livet. Den som har flest äventyrs-erfarenheter vid dödsbädden vinner. "Oj, jag glömde besöka det där is- och öl-diskot i Kamtjatka. Ajaj, så stressande, jag har alltså missat en utmaning. Vilken kris."

5. Inget grubblande kring ens existens. Men liksom, ba', jag finns ju, inget att fästa sig vid. Vem är väl jag....

6. Slipper tråkiga psalmer på söndagarna, slipper lång predikan, slipper gregoriansk sång, slipper trosbekännelse, statyer och ikoner. Vem behöver så'nt? "Mossiga" ikoner? Slipper jobbiga typer som skakar hand/kramas efteråt i vapenhuset. Slipper sta'ns billigaste kafé (kyrkkaffet) Slipper folk som saknar en när man inte är där....

Istället kan man sova eller åka till valfri galleria och kolla nya kläder/sportartiklar/byggmaterial/smycken till leda om man så behagar. Och samtidigt blir man fördelaktigt underhållen med vacker skvalmusik i butikerna: "Last Christmas" med George Michael t ex, för 17654e gången (den var säkert bra de första 20 gångerna, minns inte). Underbart ;) Eller Opus låt: "Life is life". Eller "Memory, not a sound from the pavement..." från musikalen Chess, allt i dämpad hissmusikton.

7. Man slipper den här onödiga romantiska synen på livet och kan koncentrera sig på väsentligheterna. Ex. man kan debattera kring huruvida en person som tror på Darwins evolutionsteori ÄNDÅ borde kallas kreationist, eftersom hon tror att själva universum har ett Upphov ;)

8. Det bästa av allt: den bekväma sitsen: man kan närsomhelst, pysa ut hur mycket klagomål och gnäll som helst, mot precis alla kyrkorna på en gång och är fri från onödigt tjafs som ekumenik/nattvardssyn o dylikt, för man tillhör som bekant inte någon av dem och slipper följaktligen alla tillstymmelser till ansvar.


Låter skoj ;)


Ps. Jag har en profetisk prognos: Ducka, kommentarerna blir inte så nådiga
Ps2. Utmanar ingen här heller. Humor är besvärligt, inget att rekommendera...

Photo: shopping-mall parking lot from freefoto.com

SvD om sekulariseringen

Overkill och utbrändhet

.....jag tror att man kan tröttna på sin tro, religion, politiska klubb, förening, etc av mycket enklare skäl än det som handlar om själva läran, idén eller sakfrågan:
Allotetraploids inlägg berör mig. Han beskriver på ett personligt sätt sin väg ut ur kristendomen, genom att publicera en korrespondens med en gammal kyrk-vän

Jag säger som jag brukar:
.....man kan bli totalt utbränd om man ställer för höga krav, så höga så att man omöjligen kan infria dem själv. Detta gäller både religiösa och icke-religiösa sammanhang, (förklarar för honom i en kommentar).

Han bemöter sin brevväns frågor på ett lugnt sätt.

Länkar till detta inlägg:
Guds närvaro i oss - och överallt (Charlotte-Therese)

Overkill och utbrändhet

.....jag tror att man kan tröttna på sin tro, religion, politiska klubb, förening, etc av mycket enklare skäl än det som handlar om själva läran, idén eller sakfrågan:
Allotetraploids inlägg berör mig. Han beskriver på ett personligt sätt sin väg ut ur kristendomen, genom att publicera en korrespondens med en gammal kyrk-vän

Jag säger som jag brukar:
.....man kan bli totalt utbränd om man ställer för höga krav, så höga så att man omöjligen kan infria dem själv. Detta gäller både religiösa och icke-religiösa sammanhang, (förklarar för honom i en kommentar).

Han bemöter sin brevväns frågor på ett lugnt sätt.

Länkar till detta inlägg:
Guds närvaro i oss - och överallt (Charlotte-Therese)

skeptikern om heliga Ursula

Har man sett på torpet.....
.....skeptikern och (förmodligen) ateisten Martin på Aardvarchaeology väljer att uppmärksamma legenderna om brittiska helgonet Ursula Intressant. :)

Länkar till the "Ursuline sisters" av bara farten

skeptikern om heliga Ursula

Har man sett på torpet.....
.....skeptikern och (förmodligen) ateisten Martin på Aardvarchaeology väljer att uppmärksamma legenderna om brittiska helgonet Ursula Intressant. :)

Länkar till the "Ursuline sisters" av bara farten

Tvivel hos ateisten Ortmark?

Blev så glad då jag såg Nyhetsmorgon på TV4 häromveckan.

Förläggaren Eva Ortmark presenterade sitt nya bokförlag Fri Tanke,
samt första boken
Brev till en kristen nation

"Det är viktigt att religionen belyses kritiskt i skolundervisningen"
De - hon, Björn Ulvaeus & Christer Sturmark - ska visst ge ut en massa religionskritiska böcker. No news there.

Men det nya var ett litet erkännande.
Redan då intervjun började tyckte man sig höra lite... eh..osäkerhet (kanske bara något jag inbillade mig) kring ateismen, men eftersom Ortmark på något sätt trodde att rationellt tänkande gick emot Gudstro i sig, så förstår jag varför hon inte riktigt gav någon slagkraftig agitation. Nej, hon var lugn och ingav ett sansat intryck.

Nu kommer det intressanta:

"Jo,....jag ...har.. ju också....tvivlat i min... ateism...."
mumlade hon fram,
nästan viskande vid ett tillfälle. (Om jag minns rätt hade programledaren frågat om tvivel var exklusivt för troende.)

Det är alltså inte bara troende som tvivlar, utan även ateister gör det. Stundtals.
Kul :)

Till råga på allt visar det sig efter Scandic-bibel-affären att.....
.......det tydligen finns kristna/troende/religionsvänliga bland personalen, hotelldirektörerna och ägarna..
(Något man glömt i debatten)

Här gick man omkring och trodde att de flesta kände sig kränkta pga att det finns biblar i byrålådorna på hotellrummen.....
.....men de flesta kanske istället saknar dessa böcker. Ser man på.
.

Tvivel hos ateisten Ortmark?

Blev så glad då jag såg Nyhetsmorgon på TV4 häromveckan.

Förläggaren Eva Ortmark presenterade sitt nya bokförlag Fri Tanke,
samt första boken
Brev till en kristen nation

"Det är viktigt att religionen belyses kritiskt i skolundervisningen"
De - hon, Björn Ulvaeus & Christer Sturmark - ska visst ge ut en massa religionskritiska böcker. No news there.

Men det nya var ett litet erkännande.
Redan då intervjun började tyckte man sig höra lite... eh..osäkerhet (kanske bara något jag inbillade mig) kring ateismen, men eftersom Ortmark på något sätt trodde att rationellt tänkande gick emot Gudstro i sig, så förstår jag varför hon inte riktigt gav någon slagkraftig agitation. Nej, hon var lugn och ingav ett sansat intryck.

Nu kommer det intressanta:

"Jo,....jag ...har.. ju också....tvivlat i min... ateism...."
mumlade hon fram,
nästan viskande vid ett tillfälle. (Om jag minns rätt hade programledaren frågat om tvivel var exklusivt för troende.)

Det är alltså inte bara troende som tvivlar, utan även ateister gör det. Stundtals.
Kul :)

Till råga på allt visar det sig efter Scandic-bibel-affären att.....
.......det tydligen finns kristna/troende/religionsvänliga bland personalen, hotelldirektörerna och ägarna..
(Något man glömt i debatten)

Här gick man omkring och trodde att de flesta kände sig kränkta pga att det finns biblar i byrålådorna på hotellrummen.....
.....men de flesta kanske istället saknar dessa böcker. Ser man på.
.

Om samtal med ateister

Ifall jag skulle säga att jag inte förstår hur det är att vara ateist, skulle jag hyckla och ljuga. Trots att jag alltid har påstått att jag tror på Gud har det samtidigt funnits tvivel. Varje dag, på något sätt (i alla fall i några minuter ;)). Hur vet jag det?
-
Jo, om man inte skulle tvivla skulle man konstant agera efter sitt hjärta, våga säga ifrån varje gång man märker att någon blir orättvist behandlad, våga åka och försöka rädda förföljda kristna i olika delar av världen. Att stå upp för olika svaga och förtryckta grupper. Våga be fler böner. Att inte jämt inta försvarsställning och att undvika att anta 'gruppens jargong'. Vara helt fredlig. Vända andra kinden till.
Tänk om man vågade.
-
Ingen troende människa är perfekt och därför kan inte heller vår tro vara perfekt och kontinuerlig.
-
Påven Benediktus säger att det vi har gemensamt med ateister, är tvivlet.
Försöker att ödmjukt minnas detta. Jag är aldrig väsensskild från en icke-troende. Hur mycket tror undertecknad?: Jag brukar säga att målet för min dag är Gud och tron på Honom.
-
Jag förstår en del av de ateistiska naturvetarnas rop till samhället:
"Glöm inte sanningen! Blunda inte för labb-resultat, enkäter, forskningsrön (de som inte är fuskresultat). Vi är rädda att religiösa ska göra det! Vi är rädda att vi och samhället ska missa någon viktig information, t ex om jordens historia, samt om viktiga läkemedel!
-
Jag lovar er: en sann kristen vetenskapsman/journalist/skollärare kommer INTE att 'synda mot ljuset', utan acceptera det hon ser, upptäcker, beräknar. Hon letar också efter sanningen. Han/hon tror att Gud är målet för sanningen. Men jag vill inte slänga ut okvädningsord mot kreationistiska medkristna. Jag tror att man kan komma väldans långt med respektfulla och återkommande samtal, samt övertalning.
-
Av någon anledning blir denna fråga så invecklad och röster höjs lite väl mycket i tv-debatter, att jag föredrar att hålla diskussionen på nätet. Jag blir på något märkligt sätt läst/lyssnad på trots min tro på den Treenige Guden.
-
Och existentiella frågor - som mer handlar om syfte och mål än händelseförlopp - verkar intressera de allra flesta av oss.
På bloggtoppen.se finns kategorin filosofi/religion.
En stor andel av de anmälda bloggarna skrivs av icke-religiösa.
Filosofi/religion på bloggtoppen.se: a hot place, tydligen!
-

Photo source: http://www.merlepeek.com/

Om samtal med ateister

Ifall jag skulle säga att jag inte förstår hur det är att vara ateist, skulle jag hyckla och ljuga. Trots att jag alltid har påstått att jag tror på Gud har det samtidigt funnits tvivel. Varje dag, på något sätt (i alla fall i några minuter ;)). Hur vet jag det?
-
Jo, om man inte skulle tvivla skulle man konstant agera efter sitt hjärta, våga säga ifrån varje gång man märker att någon blir orättvist behandlad, våga åka och försöka rädda förföljda kristna i olika delar av världen. Att stå upp för olika svaga och förtryckta grupper. Våga be fler böner. Att inte jämt inta försvarsställning och att undvika att anta 'gruppens jargong'. Vara helt fredlig. Vända andra kinden till.
Tänk om man vågade.
-
Ingen troende människa är perfekt och därför kan inte heller vår tro vara perfekt och kontinuerlig.
-
Påven Benediktus säger att det vi har gemensamt med ateister, är tvivlet.
Försöker att ödmjukt minnas detta. Jag är aldrig väsensskild från en icke-troende. Hur mycket tror undertecknad?: Jag brukar säga att målet för min dag är Gud och tron på Honom.
-
Jag förstår en del av de ateistiska naturvetarnas rop till samhället:
"Glöm inte sanningen! Blunda inte för labb-resultat, enkäter, forskningsrön (de som inte är fuskresultat). Vi är rädda att religiösa ska göra det! Vi är rädda att vi och samhället ska missa någon viktig information, t ex om jordens historia, samt om viktiga läkemedel!
-
Jag lovar er: en sann kristen vetenskapsman/journalist/skollärare kommer INTE att 'synda mot ljuset', utan acceptera det hon ser, upptäcker, beräknar. Hon letar också efter sanningen. Han/hon tror att Gud är målet för sanningen. Men jag vill inte slänga ut okvädningsord mot kreationistiska medkristna. Jag tror att man kan komma väldans långt med respektfulla och återkommande samtal, samt övertalning.
-
Av någon anledning blir denna fråga så invecklad och röster höjs lite väl mycket i tv-debatter, att jag föredrar att hålla diskussionen på nätet. Jag blir på något märkligt sätt läst/lyssnad på trots min tro på den Treenige Guden.
-
Och existentiella frågor - som mer handlar om syfte och mål än händelseförlopp - verkar intressera de allra flesta av oss.
På bloggtoppen.se finns kategorin filosofi/religion.
En stor andel av de anmälda bloggarna skrivs av icke-religiösa.
Filosofi/religion på bloggtoppen.se: a hot place, tydligen!
-

Photo source: http://www.merlepeek.com/