Under påsknattens mässa (påskvakan) var det diakon B:s tur att stå i predikstolen. Plötsligt ringde en mobiltelefon, högt och ljudligt. Vi tittade oss omkring i bänkarna;jag kände att det knöt sig i magen; av medlidande med den församlingsmedlem som eventuellt skulle bli utskälld, inte av den snälle B, utan från någon av de koncelebrerande prästerna/ministranterna. Men, till vår förvåning var det diakonens egen telefon som ljöd. Intressant.
Han svarade: "Nej, jag kan inte prata just nu. Nej, nej, låt mig vara! Jag talar i kyrkan" och lade på luren. Vi började ana ett litet skådespel....
Predikan inleddes:
"Jo, jag vill alltså visa att man inte bör bli störd under djupa, heliga.....Pling! Pling"
En ny ringsignal som avbröt honom.
"Nej, jag kan alltså inte prata, vill inte ha någonting, det är natt nu, förresten"
efter 15 sekunder, ännu en demonstrativ avbrytande signal:
"Alltså, jag...vad?....besked?...nej, jag vill inte köpa....nej, nej...va, sa du?....nej, inga positiva besked, tack!....eh....va?...oj... Glad Påsk!...."
Sedan förklarade sig diakonen. Han menade att det var viktigt att ha telefonen påkopplad just denna högtid, att låta sig störas.
Kyrkklockorna får ringa, trots att de boende runtomkring inte gillar det. Det är Guds påminnelse till världen. Jesus är uppstånden. Kristendomen är på många sätt, en "störande" religion.
B menade att våra fromma tankar och instängdhet "Du stör mig i min fina kontemplation" ibland kan vara i vägen för att ta emot glada budskap. Översteprästerna på Jesu tid var så upptagna med att vänta på Messias, att de inte kunde se honom när han kom, och sedan, t o m gjorde sig av med honom!
B påminde om att det genom historien de senaste 2000 åren funnits många imperier och maktgalningar, men att ingen av dessa överlevt, som kyrkan.
.......han tyckte vi skulle ringa våra vänner i mobilens adresslista, mitt i natten, och önska dem en Glad Påsk.
Tack för detta modgivande budskap :)
Dagen, Dagen,
Svd
Photo source: http://campus.udayton.edu/mary/footsteps/holyfootstep2.html
Ps. Gud och förnuft-debatten med signaturen Moridin, är nu återupptagen efter påskhelgen.
9 kommentarer:
Låter som en riktigt bra predikan! Håller med om att det är ett bra busdskap!
Jeez, glad påskoktav!
Du skulle hört honom. Man häpnar över denna genomtänkta predikan.
Z,
Ha ha....
Ni måste ha fått er ett gott "påskskratt"...?!
Tur att det var hans mobil...
Hade han bett folk att ringa under predikan för att kunna illustrera detta - eller blev det bara så?
Låter dock stressigt om mobilen ringer ofta även i vanliga fall.
Men det är ett viktigt budskap - att låta sig störas.
Gud "stör" ofta våra planer. Överraskar. Visar att vår bön ibland kan få bestå i att svara på det oväntade, det "störande".
Jesus var ju själv ganska "störig" här på jorden... Motsvarade inte de religiösa förväntningarna... ;-)
Charlotte
Gissar att diakonen, före mässan, ställt in sin alarmklocka på mobilen, till att ringa var 30e sekund eller så
(precis som en 'snooze', så att han skulle kunna demonstrations-prata som en del av predikan.
Välplanerat och roligt.
Vissa präster får ju absolut spel när någon stackars tants eller gubbes telefon råkar gå igång: Det är ofta äldre människor som råkar ut för detta, för att de är ovana vid telefonen,
använder den mycket sällan,
och råkar därför ut för att ha glömt stänga av den inför mässan. De går i regel varje kväll till kyrkan.
Bra idé de genomförde. Irritation över att bli "störd" säger väl oftast mest om den som blir störd (och jag påstår på inget sätt att jag skulle klarat mig undan detta...).
Moderna munken Välkommen hit!
Ett annat problem med uttalanden som "....då ska man absolut inte störa" är dels detta:
1. Vi människor blir så hänförda av våra egna fromma tankar att vi fastnar i dem och beundrar oss själva för denna "ljuva" stämning, anda. Och meditation/kontemplation är bra,
jag gillar det själv,
bara vi inte fastnar i självbeundran och självcentrering. Vi vet ju inte vad Gud vill att vi ska göra, en viss tidpunkt.
Visst ska vi försöka ge varandra fridfulla privata stunder, bara vi inte tänker att dessa stunder ska vara status quo i livet.
2. Sådana uttalanden görs alltid mest av folk som inte är småbarnsföräldrar,
har jag märkt.
Diakonen som höll denna happening-predikan har, typiskt, två små barn.
Får spana in din blogg :)
hehe, det var enn morsom - men veldig innholdsrik preken:) Det er nok noe i det ja.
Forresten: Ønsker dere en velsignet påsketid!
Fransiska, very welcome :)
Ja, vissa talare är exceptionella. Man känner sig stärkt när man hört dem. Och det märktes att han hade lagt ner tid på planeringen och ville ge oss något alldeles extra, fast mycket enkelt ändå.
Skicka en kommentar