Vill tacka prästerskapet + personalen i Vår Frälsares församling för att de stod ut med att jag i lördags morse satt i ett av deras kontor för att slut-öva Ave Maria-sången (minst 11 ggr) som jag skulle sjunga på en väns upptagning/konfirmation. Själva kyrkorummet var redan upptaget av annan solist + organisten, som repeterade inför påsken.
Håhåjaja, när jag kom fram på morgonen var jag lite väl hes, åt äpple, som vissa påstår är bättre för stämbanden än Fisherman's Friend-tabletter. Hur skulle det här gå? Kommer församlingen att höra de svagaste pianissimo-partierna? Just de med den vackraste harmonin? Tja, Jesus hör väl allt.... Sjöng några gånger, bad en bön, och tonen klarnade. Skönt. Damerna berömde mig efter själva mässan och diakonen undrade om jag hade en mikrofon gömd i håret. Gitarren hade man avgjort kunnat lägga ännu mer tid på att stämma. Tur jag höll mig i skinnet och spelade tyst.
Efteråt blev vi bjudna på fin mat av konfirmanden och hans fadder. Shakespeare Pub nere i Höllviken. Lääängesedan man var i området. Tiden verkar ha stått stilla på denna krog. Ur högtalarna strömmade Beatles' musik, varvat med John Fogerty. Så otroligt skönt. Jag är född i fel tid: inte så förtjust i trummaskiner, techno, hip hop, etc. Det bär emot utan levande trummis och gitarrist, helst även pianist.
Tyvärr blev jag yr av att så glupskt ha hävt i mig lika mycket mat i min fågelmage som de andra i sällskapet, som väger minst 20 kg mer. Jag förklarade för konfirmanden att jag just demonstrerat en av de sju kardinalsynderna: frosseri. Han skrattade och lovade att undvika detta.
Undrade om det kändes annorlunda för honom att ha blivit katolik, men det var tydligen som vanligt: helt naturligt, menade den nye församlingsmedlemmen. Han uppskattade den stora uppslutningen.
* Har ett litet tips jag lärt mig:
Många körmedlemmar, speciellt i sopranstämman, klagar över att deras familjer där hemma inte orkar höra på dem då de övar i hemmet....
Då kan man sjunga svagt för att skona de närmaste. Det är genom den svaga, mjuka sången som man lär sig ta vackra toner, påpekar en viss körledare. Vilken tur. Vilken maximal tur.
Photo from fotoakuten.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar