Är det professorer som skrivit detta?

Angående den globala uppvärmningen: Jag säger inte att jag vet vart klimatet är på väg någonstans, men man blir ju lite...... putt & så över snitsiga felslut:

Från NyTeknik "Kyotoprotokollet bygger på ett falsarium"
[*teaterviskar* på ren svenska: falsarium = bluff]:

Hur stor är stegringen? Svar 0,6°C. Så noga kan vi inte avläsa våra termometrar och därför är knappast ökningen alarmerande.
Forskarna vet i dag alldeles för lite om hur klimatfaktorer påverkar eller motverkar varandra.
De kan inte säga om det blir varmare eller kallare om 14 dagar men påstår bestämt att det blir 2 eller 4°C varmare om 100 år.


Oj, oj Man vet inte var man ska börja...här var det förhastade slutsatser med mängdrabatt:

1. ....så noga kan inte den vanliga analoga hustermometern avläsas

(men väl forskares mätinstrument)

2. En medeltemperatur är något helt annat än t ex
"den omärkliga skillnanden mellan 20,0 C och 20,6 C under en viss eftermiddag". I en medeltemperatur ingår fluktuationer (t ex vissa års extra heta somrar) vars amplitud är större än denna medelhöjning. Det kan vara skillnaden mellan att stå ut och att krevera för en pensionär i Sydeuropa . Men det visste väl artikelförfattarna om redan? Empati med dem som inte bor just här?

3. Näst sista meningen kan inte bemötas förrän källa till påståendet anges.

4. Sista meningen i citatet är just så kort och snitsigt formulerad att jag förstår en av anledningarna till att irrläror påstås få bättre fäste bland människor, än krångliga seriösa förklaringar.

Att förutse vädret om 14 dagar är en sak. Om 14 dagar kan man analysera bokförd statistik från de senaste två veckorna. Idag har vi statistik på mer än de senaste hundra årens alla dagar. Att mäta trender och göra prognoser är två olika saker. Trots att man inte kan göra en riktigt god 14-dygnsprognos vad gäller temperatur, så kan man med stor precision (konfidensintervall) förutspå inom vilket intervall denna temperatur kommer att ligga. Ring SMHI och kolla.

SvD: Vem ska man tro på om klimatet? SvD: Kritiska forskare stämplas som förnekare

Photo: Picture of milk thermometers taken by en:User:Tijuana Brass.

Licensed under the GFDL

Är det professorer som skrivit detta?

Angående den globala uppvärmningen: Jag säger inte att jag vet vart klimatet är på väg någonstans, men man blir ju lite...... putt & så över snitsiga felslut:

Från NyTeknik "Kyotoprotokollet bygger på ett falsarium"
[*teaterviskar* på ren svenska: falsarium = bluff]:

Hur stor är stegringen? Svar 0,6°C. Så noga kan vi inte avläsa våra termometrar och därför är knappast ökningen alarmerande.
Forskarna vet i dag alldeles för lite om hur klimatfaktorer påverkar eller motverkar varandra.
De kan inte säga om det blir varmare eller kallare om 14 dagar men påstår bestämt att det blir 2 eller 4°C varmare om 100 år.


Oj, oj Man vet inte var man ska börja...här var det förhastade slutsatser med mängdrabatt:

1. ....så noga kan inte den vanliga analoga hustermometern avläsas

(men väl forskares mätinstrument)

2. En medeltemperatur är något helt annat än t ex
"den omärkliga skillnanden mellan 20,0 C och 20,6 C under en viss eftermiddag". I en medeltemperatur ingår fluktuationer (t ex vissa års extra heta somrar) vars amplitud är större än denna medelhöjning. Det kan vara skillnaden mellan att stå ut och att krevera för en pensionär i Sydeuropa . Men det visste väl artikelförfattarna om redan? Empati med dem som inte bor just här?

3. Näst sista meningen kan inte bemötas förrän källa till påståendet anges.

4. Sista meningen i citatet är just så kort och snitsigt formulerad att jag förstår en av anledningarna till att irrläror påstås få bättre fäste bland människor, än krångliga seriösa förklaringar.

Att förutse vädret om 14 dagar är en sak. Om 14 dagar kan man analysera bokförd statistik från de senaste två veckorna. Idag har vi statistik på mer än de senaste hundra årens alla dagar. Att mäta trender och göra prognoser är två olika saker. Trots att man inte kan göra en riktigt god 14-dygnsprognos vad gäller temperatur, så kan man med stor precision (konfidensintervall) förutspå inom vilket intervall denna temperatur kommer att ligga. Ring SMHI och kolla.

SvD: Vem ska man tro på om klimatet? SvD: Kritiska forskare stämplas som förnekare

Photo: Picture of milk thermometers taken by en:User:Tijuana Brass.

Licensed under the GFDL

Jobbigt med statistik.....

..... inför Franska öppna-finalen igår, hade Rafael Nadal noterats med NOLL antal förlorade set jämfört med motståndaren Roger Federers 3. Olika meriter, alltså.

Usch vilken match, men jag såg alltså här att statistiken talat sitt tydligaste språk och givit oundviklig, brutal vägledning; den som inte tappat något set FÖRE finalen, lär inte heller göra det UNDER finalen.



SvD: Analys, SvD: Fjärde raka för Nadal, DN: Nadal snart i Björn Borg-klass,

Jobbigt med statistik.....

..... inför Franska öppna-finalen igår, hade Rafael Nadal noterats med NOLL antal förlorade set jämfört med motståndaren Roger Federers 3. Olika meriter, alltså.

Usch vilken match, men jag såg alltså här att statistiken talat sitt tydligaste språk och givit oundviklig, brutal vägledning; den som inte tappat något set FÖRE finalen, lär inte heller göra det UNDER finalen.



SvD: Analys, SvD: Fjärde raka för Nadal, DN: Nadal snart i Björn Borg-klass,

Hur ska super-delegaterna resonera?

På Slate's delegate calculator kan man lätt få reda på hur många av demokraternas delegater (representanter) från varje amerikansk delstat som går till Hillary resp Barack. Bara att ratta in andelen med musknappen.

En del journalister har redan listat ut att Hillary får problem, statistiskt sett.
Även om man tilldelar henne tunga procentuella vinster i alla de återstående primärvalen, har Clinton svårt att nå upp till Obamas delegat-andel. Testa gärna själv t ex med att ge henne en 57-43 vinst i varje återstående delstat....

Det behövs visst en 62-38 seger i varenda en, för att hon ska få "people's vote"....
(Obama leder idag med många delegater)

Visst, till slut avgör väl de sk superdelegaterna (partibossarna), men skulle de verkligen gå emot folkets röster? Det har inte republikanerna gjort i McCains fall, vilket ger ett starkt förtroende-försprång för dem.




Ps. Utanför ämnet: Behöver hjälp:
Finns det någon musikalisk pysselglad personlighet som skulle vilja föreslå de ackord som bäst passar till denna mini-aria av Cesar Franck (Ave Maria)?
En vän bad mig sjunga på hans konfirmation/upptagning nästa lördag, och eftersom vi inte har organist under fastan, så tänkte jag lägga till några späda gitarrharmonier, mest för att hålla takten.

Photo source: fotoakuten.se

Hur ska super-delegaterna resonera?

På Slate's delegate calculator kan man lätt få reda på hur många av demokraternas delegater (representanter) från varje amerikansk delstat som går till Hillary resp Barack. Bara att ratta in andelen med musknappen.

En del journalister har redan listat ut att Hillary får problem, statistiskt sett.
Även om man tilldelar henne tunga procentuella vinster i alla de återstående primärvalen, har Clinton svårt att nå upp till Obamas delegat-andel. Testa gärna själv t ex med att ge henne en 57-43 vinst i varje återstående delstat....

Det behövs visst en 62-38 seger i varenda en, för att hon ska få "people's vote"....
(Obama leder idag med många delegater)

Visst, till slut avgör väl de sk superdelegaterna (partibossarna), men skulle de verkligen gå emot folkets röster? Det har inte republikanerna gjort i McCains fall, vilket ger ett starkt förtroende-försprång för dem.




Ps. Utanför ämnet: Behöver hjälp:
Finns det någon musikalisk pysselglad personlighet som skulle vilja föreslå de ackord som bäst passar till denna mini-aria av Cesar Franck (Ave Maria)?
En vän bad mig sjunga på hans konfirmation/upptagning nästa lördag, och eftersom vi inte har organist under fastan, så tänkte jag lägga till några späda gitarrharmonier, mest för att hålla takten.

Photo source: fotoakuten.se

Vad menas med 'statistiskt säkerställd' egentligen? Jo....

Ofta när media presenterar resultat av opinionsundersökningar för partisympatier, skriver de om förändringar t ex "+ 0,3 procentenheter" eller "-0,7 procentenheter" med ett typiskt tillägg:

"Förändringarna ligger inom felmarginalen"eller
"Förändringen för parti X är inte statistiskt säkerställd"

Jaha? Hello there.......Vilken betydelse har detta i det stora sammanhanget?........
.
En statistisk säkerställning och en kanelbulle, tack...!..

Nu senast visar en undersökning att Kristdemokraterna kanske skulle hamna under riksdagens fyraprocentsspärr om det vore val idag: 3,9%

Jag ska försöka förklara 'statistiskt säkerställd' och 'inom felmarginalen' så att alla som läser detta begriper. Annars får ni klaga på mig. ;)

Jag pysslar ju trots allt med just statistik på dagarna.

Enkäter och opinionsrundringningar är exempel på så kallade stickprov. Inom stickproven arbetar man med förändringar.
När en förändring ligger inom felmarginalen, så ligger den inom ett s k konfidens-intervall (från latinets confidentia, tilltro). Konfidensintervallet anger graden av osäkerhet för ett mätvärde.

Varje konfidensintervall har en konfidens-GRAD, jag gissar på 95% i partisympati-fallet.

Detta betyder, i klarspråk, att: Det sannolika värdet ligger, med 95 procents säkerhet, inom konfidensintervallet. Inom felmarginalen, alltså.

Exempel: 25 +/- 3 (25 plus/minus 3) innebär:

....... att det riktiga värdet med 95 procents sannolikhet gömmer sig inom området 22-28. Någonstans däri befinner sig det vi letar efter. 24 hamnar inom felmarginalen, men inte t ex 29.

Så när det står:
"Förändringarna ligger inom felmarginalen", vad betyder det då, folks?
Jo, att den ökning eller minskning som anges, ligger inom det intervall där sanningen med 95% säkerhet, torde vara.

Hmmmm....fråga vid första anblick.....varför kan man inte använda ännu större säkerhet än 95%? T ex 97%? Eller, vänta...100% ?

Jo, därför att det blir omständigt. 100 procents säkerhet visar att man VET vari det rätta svaret ligger, i det här fallet riksdagsvalets utgång.......

....det gör man bara vart fjärde år......då man räknat precis alla rösterna.....

....men, men... 98 %-ig säkerhet, då? Fast då gissar undertecknad att man får fråga många, många fler än de 1000-2000 man brukar ringa runt till..... dyrt och omständigt, och kanske störande för vanligt folk som då skulle bli störda med telefonsamtal mit i maten nästan varenda dag...... ;)

Eh.......Fråga vid ANDRA anblick:
Ett ögonblick, hur VET man vilket som är felmarginalen? Och varför är man så säker (95%), på att "sanningen" ligger inom ett visst intervall?

Jo, man har baserat detta påstående på opinionsundersökningarna i historien och därav gjort en prognos med väntevärden, dvs de förväntade värdena på de olika parti-sympatierna, samt på förändringarna. (samt att man har formler för hur felmarginal beräknas men det kan jag ta upp en annan gång)

Det uppmätta resultatet t ex
Kd 3,9%,
ska ligga inom samma intervall som DET FÖRVÄNTADE VÄRDET.
.
Japp.

Några frågor?


Blog reactions to this post:
Dålig utveckling (Johan S)

.

Vad menas med 'statistiskt säkerställd' egentligen? Jo....

Ofta när media presenterar resultat av opinionsundersökningar för partisympatier, skriver de om förändringar t ex "+ 0,3 procentenheter" eller "-0,7 procentenheter" med ett typiskt tillägg:

"Förändringarna ligger inom felmarginalen"eller
"Förändringen för parti X är inte statistiskt säkerställd"

Jaha? Hello there.......Vilken betydelse har detta i det stora sammanhanget?........
.
En statistisk säkerställning och en kanelbulle, tack...!..

Nu senast visar en undersökning att Kristdemokraterna kanske skulle hamna under riksdagens fyraprocentsspärr om det vore val idag: 3,9%

Jag ska försöka förklara 'statistiskt säkerställd' och 'inom felmarginalen' så att alla som läser detta begriper. Annars får ni klaga på mig. ;)

Jag pysslar ju trots allt med just statistik på dagarna.

Enkäter och opinionsrundringningar är exempel på så kallade stickprov. Inom stickproven arbetar man med förändringar.
När en förändring ligger inom felmarginalen, så ligger den inom ett s k konfidens-intervall (från latinets confidentia, tilltro). Konfidensintervallet anger graden av osäkerhet för ett mätvärde.

Varje konfidensintervall har en konfidens-GRAD, jag gissar på 95% i partisympati-fallet.

Detta betyder, i klarspråk, att: Det sannolika värdet ligger, med 95 procents säkerhet, inom konfidensintervallet. Inom felmarginalen, alltså.

Exempel: 25 +/- 3 (25 plus/minus 3) innebär:

....... att det riktiga värdet med 95 procents sannolikhet gömmer sig inom området 22-28. Någonstans däri befinner sig det vi letar efter. 24 hamnar inom felmarginalen, men inte t ex 29.

Så när det står:
"Förändringarna ligger inom felmarginalen", vad betyder det då, folks?
Jo, att den ökning eller minskning som anges, ligger inom det intervall där sanningen med 95% säkerhet, torde vara.

Hmmmm....fråga vid första anblick.....varför kan man inte använda ännu större säkerhet än 95%? T ex 97%? Eller, vänta...100% ?

Jo, därför att det blir omständigt. 100 procents säkerhet visar att man VET vari det rätta svaret ligger, i det här fallet riksdagsvalets utgång.......

....det gör man bara vart fjärde år......då man räknat precis alla rösterna.....

....men, men... 98 %-ig säkerhet, då? Fast då gissar undertecknad att man får fråga många, många fler än de 1000-2000 man brukar ringa runt till..... dyrt och omständigt, och kanske störande för vanligt folk som då skulle bli störda med telefonsamtal mit i maten nästan varenda dag...... ;)

Eh.......Fråga vid ANDRA anblick:
Ett ögonblick, hur VET man vilket som är felmarginalen? Och varför är man så säker (95%), på att "sanningen" ligger inom ett visst intervall?

Jo, man har baserat detta påstående på opinionsundersökningarna i historien och därav gjort en prognos med väntevärden, dvs de förväntade värdena på de olika parti-sympatierna, samt på förändringarna. (samt att man har formler för hur felmarginal beräknas men det kan jag ta upp en annan gång)

Det uppmätta resultatet t ex
Kd 3,9%,
ska ligga inom samma intervall som DET FÖRVÄNTADE VÄRDET.
.
Japp.

Några frågor?


Blog reactions to this post:
Dålig utveckling (Johan S)

.

Statistik, tärningar & Schrödingers katt

Jag spinner vidare på Anders' inlägg om huvudvärk orsakad av kvantteori.

Kan inte erbjuda någon alvedon, för jag klurar själv men ska försöka dela med mig av en fundering/betraktelse på ett lättförståeligt sätt.
Kommer skriva i etapper, ett mockasin-kliv i taget,
och eftersom indianerna säger att man inte ska döma någon förrän man gått en mil i hans mockasiner, ska jag vara ödmjuk då jag väl närmar mig den berömda katten. Om kattexperimentet kan du läsa i detta inlägg nedanför kattungebilden. Välkomna med egna lurigheter och frågor.
Vi börjar
Det känns som om man kan byta ut ordet statistik mot ordet erfarenhet.
Statistik används varje dag. Jag brukar dela upp omständigheterna i tre grupper:

1. Då människan stött på ett nytt fenomen som ännu inte fått en generell formel eller teori. Eftersom vi fortafarande inte kan räkna ut vad som ska hända, får erfarenheten ge tips. Exempel: områden inom kvantmekanik, atomfysik....
-
2. Där man känner till mekanismerna bakom ett skeende, men det innehåller lite för många och komplicerade faktorer som skulle vara omöjliga att hålla reda på samtidigt, eller för dyra att ständigt detektera och räkna på. Ett stort exempel är vädret, som påverkas av zillioner faktorer.
-
3. Om vi känner till en del av faktorerna, men inte alls alla, och det är praktiskt omöjligt att följa hela skeenden.
-
Alea iacta est - exempel på punkt 2.
Varje gång man skakar om en tärning i handen för att kasta är det omöjligt att med säkerhet förutsäga vad tärningen hamnar på just den gången.

Det är inte det att vi inte allmänt vet mekanismerna bakom, för det gör vi nog
(eventuell vindpust, höjden över underlaget, handens exakta vinkel, hur mycket kraft handen använder, ytan på underlaget: matta, bord, plastgolv, parkett etc.....bla bla....),

utan problemet är att dessa faktorer är på tok för många att hinna och orka mäta på den korta tid det tar att kasta tärningen! Det är för komplicerat.
Men eftersom nämnda omständigheter i regel tar ut varandra, kan man gissa att alla sex sidor på tärningen har lika stor chans att hamna överst.

Då man slår en välbalanserad sexsidig tärning många gånger kan man alltså genom erfarenhet - statistik - sluta sig till att det ungefär var sjätte gång blir en fyra t ex.
-
-
Nu kommer den känsliga och svåra delen....
Vad är det som orsakar cancer? - exempel på punkt 3
Man vet inte exakt NÄR eller OM en person/ett djur kommer att drabbas av denna hemska sjukdom. En del av orsakerna har vi förstått: rökning, genetiska orsaker, giftutsläpp, gifter, viss infektion. Men vi har fortfarande inte tagit cancerceller på bar gärning då de attackerat, alternativt; just då de börjat växa okontrollerat, startögonblicket.

Därför jobbar forskarna febrilt med att ta fram empiriska - statistiska - data, för att kunna hitta så många samband som möjligt, och för att informera folk om vad som kan tänkas minska riskerna. Erfarenheten tillåts ropa så mycket den hinner.


Och nu kommer mysteriet där statistik verkar styra......

Quantus mechanicus mysticus
Kvantteori, exempel på punkt 1

Kvantmekaniken bygger på att man vill förklara varför en enda partikel (foton, elektron, nå'nting omänskligt litet) kan visa upp ett interferensmönster:
-
Interferens med vad? Där är ju bara en enda partikel närvarande?
Man tror helt enkelt att det går att vara på flera ställen samtidigt (beter sig som en våg, med vågrörelse) och att partikeln "bestämmer" sig för en enda väg (upphör att vara våg, och blir en snäll partikel), så fort man mäter på den.

En tolkning av detta är, (skumt):
att allt vi ser och mäter här i världen egentligen bara är det mest sannolika utfallet
Åhå.
När vi kommer upp till nivåer i vår egen storlek, egentligen för alla storlekar över en trilliontedels trilliontedels meter (en plancklängd), så ser vi endast en möjlighet, ("det som händer"), eftersom tyngdkraften och alla möjliga naturlagar tar över och dominerar så fullständigt.
Man kan t ex inte se en person gå in genom två dörrar samtidigt ;)

Vad är det som gör att en liten foton bestämmer sig för att välja en viss väg just då man mäter på den? Detta undrar forskarna, en nobelprisfråga. Vill fotonerna busa? Vet de om när man ska mäta på dem......

Schrödingers katt...... samtidigt både levande och död?.......
........är ett TANKEexperiment

citerar wikipedia:
en katt placeras i en sluten stålkammare (en låda) med följande utrustning:
En bit radioaktivt ämne med 50% sannolikhet att sönderfalla inom en timme och en geigermätare kopplad till en hammare som krossar en flaska cyanid om sönderfall registreras, varvid katten skulle dö. Efter en timme hänger kattens öde på ett kvantmekaniskt tillstånd med samma sannolikhet för liv och död.

Katten är både levande och död samtidigt enligt kvantmekaniskt synsätt. Men, när kammaren öppnas, ser man bara en katt som antingen lever eller är död. Frågan är: när övergår systemet från en mix av tillstånd till antingen eller?

Schrödinger ville med detta tänkta scenario visa att kvantmekanik... verkar ofullständigt....o...litta.... konstigt.
Och det behöver inte vara någon katt inblandad, bara någon levande individ.
-
Men hans egen vågekvation, Schrödingerekvationen och hela kvantmekaniken, för den delen, används idag flitigt inom vetenskap och teknik, it..osv...
Ingen har hittills kunnat ge ett svar på vad kvantmekaniken egentligen visar, bara att den är himla praktisk att räkna med.

I kommande inlägg kontemplerar jag de olika alternativen till förklaringar.

Richard Feynman, nobelpristagare i fysik (kvantmekaniker):

"I can safely say that nobody quite understands quantum mechanics"

Statistik, tärningar & Schrödingers katt

Jag spinner vidare på Anders' inlägg om huvudvärk orsakad av kvantteori.

Kan inte erbjuda någon alvedon, för jag klurar själv men ska försöka dela med mig av en fundering/betraktelse på ett lättförståeligt sätt.
Kommer skriva i etapper, ett mockasin-kliv i taget,
och eftersom indianerna säger att man inte ska döma någon förrän man gått en mil i hans mockasiner, ska jag vara ödmjuk då jag väl närmar mig den berömda katten. Om kattexperimentet kan du läsa i detta inlägg nedanför kattungebilden. Välkomna med egna lurigheter och frågor.
Vi börjar
Det känns som om man kan byta ut ordet statistik mot ordet erfarenhet.
Statistik används varje dag. Jag brukar dela upp omständigheterna i tre grupper:

1. Då människan stött på ett nytt fenomen som ännu inte fått en generell formel eller teori. Eftersom vi fortafarande inte kan räkna ut vad som ska hända, får erfarenheten ge tips. Exempel: områden inom kvantmekanik, atomfysik....
-
2. Där man känner till mekanismerna bakom ett skeende, men det innehåller lite för många och komplicerade faktorer som skulle vara omöjliga att hålla reda på samtidigt, eller för dyra att ständigt detektera och räkna på. Ett stort exempel är vädret, som påverkas av zillioner faktorer.
-
3. Om vi känner till en del av faktorerna, men inte alls alla, och det är praktiskt omöjligt att följa hela skeenden.
-
Alea iacta est - exempel på punkt 2.
Varje gång man skakar om en tärning i handen för att kasta är det omöjligt att med säkerhet förutsäga vad tärningen hamnar på just den gången.

Det är inte det att vi inte allmänt vet mekanismerna bakom, för det gör vi nog
(eventuell vindpust, höjden över underlaget, handens exakta vinkel, hur mycket kraft handen använder, ytan på underlaget: matta, bord, plastgolv, parkett etc.....bla bla....),

utan problemet är att dessa faktorer är på tok för många att hinna och orka mäta på den korta tid det tar att kasta tärningen! Det är för komplicerat.
Men eftersom nämnda omständigheter i regel tar ut varandra, kan man gissa att alla sex sidor på tärningen har lika stor chans att hamna överst.

Då man slår en välbalanserad sexsidig tärning många gånger kan man alltså genom erfarenhet - statistik - sluta sig till att det ungefär var sjätte gång blir en fyra t ex.
-
-
Nu kommer den känsliga och svåra delen....
Vad är det som orsakar cancer? - exempel på punkt 3
Man vet inte exakt NÄR eller OM en person/ett djur kommer att drabbas av denna hemska sjukdom. En del av orsakerna har vi förstått: rökning, genetiska orsaker, giftutsläpp, gifter, viss infektion. Men vi har fortfarande inte tagit cancerceller på bar gärning då de attackerat, alternativt; just då de börjat växa okontrollerat, startögonblicket.

Därför jobbar forskarna febrilt med att ta fram empiriska - statistiska - data, för att kunna hitta så många samband som möjligt, och för att informera folk om vad som kan tänkas minska riskerna. Erfarenheten tillåts ropa så mycket den hinner.


Och nu kommer mysteriet där statistik verkar styra......

Quantus mechanicus mysticus
Kvantteori, exempel på punkt 1

Kvantmekaniken bygger på att man vill förklara varför en enda partikel (foton, elektron, nå'nting omänskligt litet) kan visa upp ett interferensmönster:
-
Interferens med vad? Där är ju bara en enda partikel närvarande?
Man tror helt enkelt att det går att vara på flera ställen samtidigt (beter sig som en våg, med vågrörelse) och att partikeln "bestämmer" sig för en enda väg (upphör att vara våg, och blir en snäll partikel), så fort man mäter på den.

En tolkning av detta är, (skumt):
att allt vi ser och mäter här i världen egentligen bara är det mest sannolika utfallet
Åhå.
När vi kommer upp till nivåer i vår egen storlek, egentligen för alla storlekar över en trilliontedels trilliontedels meter (en plancklängd), så ser vi endast en möjlighet, ("det som händer"), eftersom tyngdkraften och alla möjliga naturlagar tar över och dominerar så fullständigt.
Man kan t ex inte se en person gå in genom två dörrar samtidigt ;)

Vad är det som gör att en liten foton bestämmer sig för att välja en viss väg just då man mäter på den? Detta undrar forskarna, en nobelprisfråga. Vill fotonerna busa? Vet de om när man ska mäta på dem......

Schrödingers katt...... samtidigt både levande och död?.......
........är ett TANKEexperiment

citerar wikipedia:
en katt placeras i en sluten stålkammare (en låda) med följande utrustning:
En bit radioaktivt ämne med 50% sannolikhet att sönderfalla inom en timme och en geigermätare kopplad till en hammare som krossar en flaska cyanid om sönderfall registreras, varvid katten skulle dö. Efter en timme hänger kattens öde på ett kvantmekaniskt tillstånd med samma sannolikhet för liv och död.

Katten är både levande och död samtidigt enligt kvantmekaniskt synsätt. Men, när kammaren öppnas, ser man bara en katt som antingen lever eller är död. Frågan är: när övergår systemet från en mix av tillstånd till antingen eller?

Schrödinger ville med detta tänkta scenario visa att kvantmekanik... verkar ofullständigt....o...litta.... konstigt.
Och det behöver inte vara någon katt inblandad, bara någon levande individ.
-
Men hans egen vågekvation, Schrödingerekvationen och hela kvantmekaniken, för den delen, används idag flitigt inom vetenskap och teknik, it..osv...
Ingen har hittills kunnat ge ett svar på vad kvantmekaniken egentligen visar, bara att den är himla praktisk att räkna med.

I kommande inlägg kontemplerar jag de olika alternativen till förklaringar.

Richard Feynman, nobelpristagare i fysik (kvantmekaniker):

"I can safely say that nobody quite understands quantum mechanics"