
Har knappt hunnit fundera och kan inte säga något övergripande om gemensamma drag.
-
Någon gång har ett visst inlägg i dessa bloggar fått mig att nicka igenkännande eller utmanas och/eller skratta.
Ett exempel
En gammal: Om konsten att bygga en bil
Så insiktsfullt skrivet av miss Garbo. Vilken lättnad: Någon har uppfattat läget och kan formulera sig med lite sagohumor! Det hjälper om man håller med åsiktsmässigt. Betyg blir ofta subjektiva ;) "Det är ju precis så det är!"
Sedan kan man ha lite svårt att erkänna underhållningsvärdet i att vilt debattera. En artikel kan kännas utmärkt, fasten det gnager i en att man står på andra sidan barrikaderna. Med andra ord: om jag vore mer ärlig, skulle jag ha betydligt fler länkar.....
En anledning till att det kan vara vanskligt att försöka reda ut vilket inlägg någonsin (sedan encelliga toffeldjurens tid) som känts mest klassiskt, är det interaktiva, kommentarerna: Dessa klurigheter kan helt förändra ens bild av ursprungsposten.
Dessutom är man på olika humör, olika dagar....
Svårt att erkänna att jag läser....
Filmbloggen - Andrev Bergström
Metaforerna han använder ger mig skrattkramp och tårar i ögonen (också av skratt)
Gratistidningen Nöjesguiden
samma anledning som ovan ibland
Ännu svårare är det att erkänna att man läser...
.... hm....för pinsamt...de gör sig enormt lustiga på andras bekostnad.....
Bilden nedan är målad av Joanna Agetorp.
Hon och hennes man Lars har en ateljé i Degeberga, som jag länkar till. Träffade dessa trevliga typer senast i lördags på Mariavallklostrets årliga Benediktushögtid: Picknick, högmässa o vallfärd (skogspromenad) i omvänd ordning. Man firar ordensgrundaren den helige Benediktus av Nursia (480-537).
Denna post innehåller så många länkar att den nästan ser ut som en wikipedia-artikel