Visar inlägg med etikett böcker. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett böcker. Visa alla inlägg

5 mars 2009

Vilken bok....eh...önskar du att du hade läst?

BBC har gjort en liten, liten enkät där de frågat om vilka böcker folk ljuger om att de läst. Här är listan på de vanligaste:

1. "1984" av George Orwell
2. "Krig och fred" av Leo Tolstoj
3. "Odysseus" av James Joyce
4. Bibeln
5. "Madame Bovary" av Gustave Flaubert
6. "Kosmos - en kort historik" av Stephen Hawking
7. "Midnattsbarnen" av Salman Rushdie
8. "På spaning efter den tid som flytt" av Marcel Proust
9. "Min far hade en dröm" av Barack Obama
10. "Den själviska genen" av Richard Dawkins


Själv har jag bara läst ut 6. Kosmos-boken, + olika bibeldelar vid olika tillfällen, vissa apokryfer (alltså inte "bibeln från pärm till pärm"). Läst Kallocain, som visst ska vara som "1984" så jag kasnke inte har missat något i det hänseendet.

Ähum...om jag formulerar frågan så här:

1. Vilken bok ....önskar du att du hade läst?


Några "skämsböcker" som jag verkligen läst, men inte brukar nämna:

19 st Kitty-böcker, De fem-serien, några Philip Marlowe, 5-6 st Sherlock Holmes

(deckare anses inte alltid akademiskt korrekt, har fått några överseende leenden som reaktion när jag nämnt Holmes)

2. Vilka är era skämsböcker?


(Fråga 3. Någon manlig läsare som möjligen läst....en Kitty-bok?)

Vilken bok....eh...önskar du att du hade läst?

BBC har gjort en liten, liten enkät där de frågat om vilka böcker folk ljuger om att de läst. Här är listan på de vanligaste:

1. "1984" av George Orwell
2. "Krig och fred" av Leo Tolstoj
3. "Odysseus" av James Joyce
4. Bibeln
5. "Madame Bovary" av Gustave Flaubert
6. "Kosmos - en kort historik" av Stephen Hawking
7. "Midnattsbarnen" av Salman Rushdie
8. "På spaning efter den tid som flytt" av Marcel Proust
9. "Min far hade en dröm" av Barack Obama
10. "Den själviska genen" av Richard Dawkins


Själv har jag bara läst ut 6. Kosmos-boken, + olika bibeldelar vid olika tillfällen, vissa apokryfer (alltså inte "bibeln från pärm till pärm"). Läst Kallocain, som visst ska vara som "1984" så jag kasnke inte har missat något i det hänseendet.

Ähum...om jag formulerar frågan så här:

1. Vilken bok ....önskar du att du hade läst?


Några "skämsböcker" som jag verkligen läst, men inte brukar nämna:

19 st Kitty-böcker, De fem-serien, några Philip Marlowe, 5-6 st Sherlock Holmes

(deckare anses inte alltid akademiskt korrekt, har fått några överseende leenden som reaktion när jag nämnt Holmes)

2. Vilka är era skämsböcker?


(Fråga 3. Någon manlig läsare som möjligen läst....en Kitty-bok?)

6 nov. 2008

Vilken bok....


Vilken bok tycker just du att man bör ha läst här i livet?


(Bibeln är här utom tävlan)
.
.
.
Photo description: Alan Alexander Milne, the author of Winnie-the-Pooh,
Source: Ilmari Karonen (Talk contribs) (recovered from the Wayback Machine)
License: Copyright Fair use, Image information tag

Vilken bok....


Vilken bok tycker just du att man bör ha läst här i livet?


(Bibeln är här utom tävlan)
.
.
.
Photo description: Alan Alexander Milne, the author of Winnie-the-Pooh,
Source: Ilmari Karonen (Talk contribs) (recovered from the Wayback Machine)
License: Copyright Fair use, Image information tag

5 juni 2008

Principer? Nojor?

Jag undrar om ni har några kulturella principer. Vad menar jag med det? Jo, sådant som ni vägrar göra trots att det är fullt tillåtet (ibland t o m rekommenderat).

Märkte att jag har en sådan gräns, för några år sedan.

Vi var fyra stycken som hade rest till soliga Vadstena, samma år som Heliga Birgitta fyllde 700 jämnt (var det 2003?). De olika guiderna hade berättat för oss om att reformationen i Sverige på vissa håll hade varit blodig, dvs att munkar fördrevs från kloster och att en del blev dödade, speciellt i Vadstena. Många svenska munkar och nunnor fick lämna sitt hemland. Detta skedde under kung Gustav Vasas regim

Vi besökte Blå kyrkan, Birgitta-systrarna, Vätterns strand, åt glass etc...

En av vännerna är väldigt noggrann och systematisk till naturen, och ville "plöja" alla sevärdheter som fanns:

"Låt oss besöka slottet med vallgraven" tyckte han "För det har vi ju kvar"

"naeee, tack....jag stannar och äter glass..." sade jag lite avogt.
"Byggdes inte slottet av Gustav Vasa och den regimen?"
.

Egentligen är jag inte säker på den starkaste anledningen till att jag stannade ute i solen. Kanske bekvämlighet. Kanske kostade inträdet en del.
Men det tog stopp på något sätt "Nä, minsann. Nu får det räcka" Stoltheten blev dörrvakt. Jag säger inte att Vasa var en sämre kung än många andra, vissa reformer var säkert försvarbara, men detta......nae.....!


Av ungefär samma anledning (stolthet/noja) har jag aldrig sett filmen Da Vinci-koden. Det bär emot. Vill inte stödja Dan Brown ekonomiskt, även om han har full rätt att uttrycka sig.


Har ni någon kulturell "noja" eller stolthet?



Ps. Anledningen till att jag skrev ner detta just nu, är att morgondagen, 6 juni, firas dels till minne av kröningen av Gustav Vasa.
Fast egentligen är det Sveriges regeringsforms dag. Grattis i förskott, allihop!
Kommer fira med picknick.
Idag, 5 juni, är det däremot grannarnas 'grundlovsdag': Grattis, Danmark!


Bild 1: Vadstena klosterkyrka, Blå kyrkan
Bild 2: Vadstena slott

Dagen , SvD

Principer? Nojor?

Jag undrar om ni har några kulturella principer. Vad menar jag med det? Jo, sådant som ni vägrar göra trots att det är fullt tillåtet (ibland t o m rekommenderat).

Märkte att jag har en sådan gräns, för några år sedan.

Vi var fyra stycken som hade rest till soliga Vadstena, samma år som Heliga Birgitta fyllde 700 jämnt (var det 2003?). De olika guiderna hade berättat för oss om att reformationen i Sverige på vissa håll hade varit blodig, dvs att munkar fördrevs från kloster och att en del blev dödade, speciellt i Vadstena. Många svenska munkar och nunnor fick lämna sitt hemland. Detta skedde under kung Gustav Vasas regim

Vi besökte Blå kyrkan, Birgitta-systrarna, Vätterns strand, åt glass etc...

En av vännerna är väldigt noggrann och systematisk till naturen, och ville "plöja" alla sevärdheter som fanns:

"Låt oss besöka slottet med vallgraven" tyckte han "För det har vi ju kvar"

"naeee, tack....jag stannar och äter glass..." sade jag lite avogt.
"Byggdes inte slottet av Gustav Vasa och den regimen?"
.

Egentligen är jag inte säker på den starkaste anledningen till att jag stannade ute i solen. Kanske bekvämlighet. Kanske kostade inträdet en del.
Men det tog stopp på något sätt "Nä, minsann. Nu får det räcka" Stoltheten blev dörrvakt. Jag säger inte att Vasa var en sämre kung än många andra, vissa reformer var säkert försvarbara, men detta......nae.....!


Av ungefär samma anledning (stolthet/noja) har jag aldrig sett filmen Da Vinci-koden. Det bär emot. Vill inte stödja Dan Brown ekonomiskt, även om han har full rätt att uttrycka sig.


Har ni någon kulturell "noja" eller stolthet?



Ps. Anledningen till att jag skrev ner detta just nu, är att morgondagen, 6 juni, firas dels till minne av kröningen av Gustav Vasa.
Fast egentligen är det Sveriges regeringsforms dag. Grattis i förskott, allihop!
Kommer fira med picknick.
Idag, 5 juni, är det däremot grannarnas 'grundlovsdag': Grattis, Danmark!


Bild 1: Vadstena klosterkyrka, Blå kyrkan
Bild 2: Vadstena slott

Dagen , SvD

2 apr. 2008

Boktips: "Darwin eller Intelligent design" - en antologi

Lite brist på fantasi har man visst haft på senaste tiden,

så jag tänkte stoppa in en liten recension, som jag skickade iväg till en tidning för några månader sedan. Eftersom den nu är publicerad, tänker jag att jag kanske får lov att ha den som blogginlägg. Som vanligt kan jag säga att jag inte är någon skjutjärnskritiker, á la Jan Aghed, utan lite för nådig, men, men; min ursäkt är att boken är så bra att det säkert blir tal om sträckläsning för den som köper/lånar den. Here we go:

Redaktion: Torben Hammersholt Christensen & Sören Harnow Klausen Titel: 'Darwin eller Intelligent design', 333 sid. Tryckt av: Anis, Köpenhamn 2007.

Efter flera års het debatt, speciellt i USA, kring begreppen intelligent design, ’kreationism’ samt ’evolutionsbiologi’, kan det verka lite lugnande att få läsa en antologi där vetenskapsmännen får framträda och ge sin syn på saken. Vad handlar egentligen denna diskussion om? I Sverige har det främst talats om oron kring att vissa religiösa friskolor vill presentera ett alternativ till Darwins teori om arternas utveckling. Kommer dessa friskolor att förvilla barnen/eleverna?
I Darwin eller Intelligent design får man höra vad som sägs från danskt håll.

Jag får börja med att påpeka att åtta av de tio författarna säkert vill behålla ”evolutionär läroplan”. Jag tänker kort beskriva de olika artiklarna, fast med ett tappert försök att inte förstöra spänningen för den som tänker läsa denna innehållsrika antologi!

* I första kapitlet redogör Olav Hammer för kreationismens idéhistoria, med citat från första Moseboken samt kyrkofadern Augustinus, som i sin skrift De Civitate Dei förstärkte den gängse judiska skapelsetron. Sedan går Hammer bl.a. igenom några viktiga punkter kring utgivningen av Charles Darwins Om aternas uppkomst, som är den skrift, tillsammans med bibeln, som huvuddelen av diskussionen rör sig kring.

* David Favrholdts essä, ”Darwins väg till evolutionsteorin”,
skildrar Darwins livshistoria, upptäcktsresorna, hans kamp mot rådande vetenskapsetablissemang, etc. Dessutom visas här lite grann, med illustrationer, hur arterna på jorden utvecklats enligt Darwin, samt hur dessa teorier har redigerats genom åren.

* Niels Henrik Gregersen gör det lite klarare för oss européer. I
”Historien om Intelligent design”
koncentrerar han sig på vad som hänt i det amerikanska lägret. Namnet ’intelligent design’ utreds, liksom de olika rättegångarna kring skolundervisning, där holistiska teorier om komplexa enheter hittills verkar ha motbevisats av biologer som hittat exempel på enklare versioner av olika cellfunktioner. Gregersen påpekar bl.a. att det finns många definitioner på ID, allt från att Gud har skapat universum till att han ständigt griper in i form av systematiska mirakel.

* Sedan kommer den, enligt mig, mest spännande titeln:
”Intelligent designs intellektuella argumentation: Michael Behe och William Dembski”.
Här berättar Jens Hebor om vad ID-rörelsens två största namn menar med termer som ”irreducibel komplexitet”, dvs. hur de resonerar då de påstår att vissa cellfunktioner endast finns som helheter. Jens Hebor skriver ner sin utförliga kritik mot resonemangen i detta långa avsnitt.

* Intelligent design-teorin har en stark underton av etik och denna presenteras lämpligen av en som är positiv till ID, nämligen Jakob Wolf:
”Intelligent design i naturen och etik”.
Han menar bl.a. att ID främst använder fenomenologiska förklaringar, istället för strikt vetenskapliga. Han utreder förhållandet mellan fenomenologi och (1) naturvetenskap, (2) religion och (3) etik.

* Jakob Christensen-Dalsgaard med
”Intelligent design som biologisk teori?”,
står på motsatt sida om föregående författare. Han ställer sig starkt frågande till hela ID-teorin om 'irreducibel komplexitet' och undrar varför man ibland har skrivit om evolutionen som ”endast en teori bland flera” samt varför biologer i allmänhet kallas för ’evolutionister’, när biologin som ämne i själva verket beskriver just evolutionen. Jag får uppfattningen att han dessutom är kritisk till gudstro, samt benämner indirekt alla som överhuvudtaget tror på något övernaturligt som ’kreationister/ID-anhängare’. Han analyserar Jakob Wolfs fenomenologi och kritiserar friskt och utförligt.

* En av redaktörerna, Sören Harnow Klausen, står för sjunde kapitlet:
”Intelligent design som vetenskap?”
Han pekar på hur vanskligt det kan vara att avgränsa och definiera begreppen ’ID’ och ’evolution’. Klausen försöker lugna debatten och det tycks som om han inte vill att vi hoppar mot ytterligheterna; även evolutionsteorin har hittills sina obevisade fläckar.

* ”Intelligent design – förnuftet på standby!”
Här går Jan Faye bl.a. igenom begreppet ’naturlig förklaring’, som är ett av slagorden som används i dispyterna. Han säger att det är omdiskuterat huruvida man kan ge fullständiga fysiska förklaringar till alla fenomen. För filosofer och teologer råder det nog ingen tvekan om att det är detta kapitel som i första hand kommer att sträckläsas. Här definieras begreppen.

* Gorm Nissen behandlar 'evolutionär altruism', dvs. att en population evolutionsmässigt kan vinna på att en del individer antar en, till synes, osjälvisk roll. Han refererar till exempel till Richard Dawkins’ verk Den själviska genen. Med sina schematiska argument och bevis höjer Nissen spänningen, fast man förstår samtidigt att altruism i sig är ett hittills ej väldefinierat begrepp.

* Allra sist har den enda kvinnliga skribenten, Caroline Schaffalitzky de Muckadell, ordet. Hon tar sig an den kritiska frågan: Vad ska barnen i skolorna få för biologiundervisning? Hon citerar bl.a. Koranens ord om skapelsen och menar att man bör överväga om barn överhuvudtaget är i stånd att värdera argumenten för och emot evolutionsteorin. Det stora problemet med ID verkar vara att teorin är svår att testa.

Darwin eller intelligent design har sina kvaliteter främst i att de olika skribenterna skriver så underhållande, att man vissa timmar inte släpper boken! Men jag har två frågor att ställa till vissa av författarna:

(1) Vet ni om att många/de flesta kristna i Europa köper hela evolutionsteorin? Hos några av skribenterna verkar det som om det handlar om ”Gud eller evolutionen” och detta kanske gäller i USA, det vet jag inte, men i allmänhet inte på denna sida om Atlanten. ID-anhängarna skulle jag vilja fråga nästan samma sak:
(2) Kan inte Gud vara så stor att han skapat evolutionen med hull och hår och all dess kausalitet?

Tack annars för frågeväckande, underhållande och bildande läsning!





SvD Under strecket: "Naturen bryr sig inte om Darwin"
Photo source: www.sdu.dk

Boktips: "Darwin eller Intelligent design" - en antologi

Lite brist på fantasi har man visst haft på senaste tiden,

så jag tänkte stoppa in en liten recension, som jag skickade iväg till en tidning för några månader sedan. Eftersom den nu är publicerad, tänker jag att jag kanske får lov att ha den som blogginlägg. Som vanligt kan jag säga att jag inte är någon skjutjärnskritiker, á la Jan Aghed, utan lite för nådig, men, men; min ursäkt är att boken är så bra att det säkert blir tal om sträckläsning för den som köper/lånar den. Here we go:

Redaktion: Torben Hammersholt Christensen & Sören Harnow Klausen Titel: 'Darwin eller Intelligent design', 333 sid. Tryckt av: Anis, Köpenhamn 2007.

Efter flera års het debatt, speciellt i USA, kring begreppen intelligent design, ’kreationism’ samt ’evolutionsbiologi’, kan det verka lite lugnande att få läsa en antologi där vetenskapsmännen får framträda och ge sin syn på saken. Vad handlar egentligen denna diskussion om? I Sverige har det främst talats om oron kring att vissa religiösa friskolor vill presentera ett alternativ till Darwins teori om arternas utveckling. Kommer dessa friskolor att förvilla barnen/eleverna?
I Darwin eller Intelligent design får man höra vad som sägs från danskt håll.

Jag får börja med att påpeka att åtta av de tio författarna säkert vill behålla ”evolutionär läroplan”. Jag tänker kort beskriva de olika artiklarna, fast med ett tappert försök att inte förstöra spänningen för den som tänker läsa denna innehållsrika antologi!

* I första kapitlet redogör Olav Hammer för kreationismens idéhistoria, med citat från första Moseboken samt kyrkofadern Augustinus, som i sin skrift De Civitate Dei förstärkte den gängse judiska skapelsetron. Sedan går Hammer bl.a. igenom några viktiga punkter kring utgivningen av Charles Darwins Om aternas uppkomst, som är den skrift, tillsammans med bibeln, som huvuddelen av diskussionen rör sig kring.

* David Favrholdts essä, ”Darwins väg till evolutionsteorin”,
skildrar Darwins livshistoria, upptäcktsresorna, hans kamp mot rådande vetenskapsetablissemang, etc. Dessutom visas här lite grann, med illustrationer, hur arterna på jorden utvecklats enligt Darwin, samt hur dessa teorier har redigerats genom åren.

* Niels Henrik Gregersen gör det lite klarare för oss européer. I
”Historien om Intelligent design”
koncentrerar han sig på vad som hänt i det amerikanska lägret. Namnet ’intelligent design’ utreds, liksom de olika rättegångarna kring skolundervisning, där holistiska teorier om komplexa enheter hittills verkar ha motbevisats av biologer som hittat exempel på enklare versioner av olika cellfunktioner. Gregersen påpekar bl.a. att det finns många definitioner på ID, allt från att Gud har skapat universum till att han ständigt griper in i form av systematiska mirakel.

* Sedan kommer den, enligt mig, mest spännande titeln:
”Intelligent designs intellektuella argumentation: Michael Behe och William Dembski”.
Här berättar Jens Hebor om vad ID-rörelsens två största namn menar med termer som ”irreducibel komplexitet”, dvs. hur de resonerar då de påstår att vissa cellfunktioner endast finns som helheter. Jens Hebor skriver ner sin utförliga kritik mot resonemangen i detta långa avsnitt.

* Intelligent design-teorin har en stark underton av etik och denna presenteras lämpligen av en som är positiv till ID, nämligen Jakob Wolf:
”Intelligent design i naturen och etik”.
Han menar bl.a. att ID främst använder fenomenologiska förklaringar, istället för strikt vetenskapliga. Han utreder förhållandet mellan fenomenologi och (1) naturvetenskap, (2) religion och (3) etik.

* Jakob Christensen-Dalsgaard med
”Intelligent design som biologisk teori?”,
står på motsatt sida om föregående författare. Han ställer sig starkt frågande till hela ID-teorin om 'irreducibel komplexitet' och undrar varför man ibland har skrivit om evolutionen som ”endast en teori bland flera” samt varför biologer i allmänhet kallas för ’evolutionister’, när biologin som ämne i själva verket beskriver just evolutionen. Jag får uppfattningen att han dessutom är kritisk till gudstro, samt benämner indirekt alla som överhuvudtaget tror på något övernaturligt som ’kreationister/ID-anhängare’. Han analyserar Jakob Wolfs fenomenologi och kritiserar friskt och utförligt.

* En av redaktörerna, Sören Harnow Klausen, står för sjunde kapitlet:
”Intelligent design som vetenskap?”
Han pekar på hur vanskligt det kan vara att avgränsa och definiera begreppen ’ID’ och ’evolution’. Klausen försöker lugna debatten och det tycks som om han inte vill att vi hoppar mot ytterligheterna; även evolutionsteorin har hittills sina obevisade fläckar.

* ”Intelligent design – förnuftet på standby!”
Här går Jan Faye bl.a. igenom begreppet ’naturlig förklaring’, som är ett av slagorden som används i dispyterna. Han säger att det är omdiskuterat huruvida man kan ge fullständiga fysiska förklaringar till alla fenomen. För filosofer och teologer råder det nog ingen tvekan om att det är detta kapitel som i första hand kommer att sträckläsas. Här definieras begreppen.

* Gorm Nissen behandlar 'evolutionär altruism', dvs. att en population evolutionsmässigt kan vinna på att en del individer antar en, till synes, osjälvisk roll. Han refererar till exempel till Richard Dawkins’ verk Den själviska genen. Med sina schematiska argument och bevis höjer Nissen spänningen, fast man förstår samtidigt att altruism i sig är ett hittills ej väldefinierat begrepp.

* Allra sist har den enda kvinnliga skribenten, Caroline Schaffalitzky de Muckadell, ordet. Hon tar sig an den kritiska frågan: Vad ska barnen i skolorna få för biologiundervisning? Hon citerar bl.a. Koranens ord om skapelsen och menar att man bör överväga om barn överhuvudtaget är i stånd att värdera argumenten för och emot evolutionsteorin. Det stora problemet med ID verkar vara att teorin är svår att testa.

Darwin eller intelligent design har sina kvaliteter främst i att de olika skribenterna skriver så underhållande, att man vissa timmar inte släpper boken! Men jag har två frågor att ställa till vissa av författarna:

(1) Vet ni om att många/de flesta kristna i Europa köper hela evolutionsteorin? Hos några av skribenterna verkar det som om det handlar om ”Gud eller evolutionen” och detta kanske gäller i USA, det vet jag inte, men i allmänhet inte på denna sida om Atlanten. ID-anhängarna skulle jag vilja fråga nästan samma sak:
(2) Kan inte Gud vara så stor att han skapat evolutionen med hull och hår och all dess kausalitet?

Tack annars för frågeväckande, underhållande och bildande läsning!





SvD Under strecket: "Naturen bryr sig inte om Darwin"
Photo source: www.sdu.dk

7 feb. 2008

Boktips: Den inre bönens väg

Någon tuff skjutjärnsrecensent blir jag, med stor säkerhet, aldrig. Skickade för ett par veckor sedan in världens nådigaste notis till Församlingsbladet:
.
Titel: Den inre bönens väg Författare: Wilfrid Stinissen, karmelitbroder i Norraby
Tryckt av: Schmidts boktryckeri AB, Helsingborg, 1978
.
"Jag har nu läst en liten bok av Wilfrid Stinissen: Den inre bönens väg. Blev omedelbart nyfiken då jag såg titeln och undrade om detta var en av alla dessa beskrivningar av meditations-metoder och tekniker. Blev sedan smått lättad då jag märkte att det egentligen handlade om hela livet i Gud, om förtröstan och längtan. Termen som Stinissen använder, är kontemplation: när man lever sina dagar i enkelhet och mottaglighet. Han refererar till erfarenheter nedskriva av helgonen Thérèse av Lisieux, Johannes av Korset samt Teresa av Avila.
.
Speciellt koncentrerar sig Stinissen på det han och Johannes av Korset kallar sinnenas natt, dvs den tid då den inre bönen och meditationen hos en människa övergår till den passiva bönen, kontemplationen. Men denna övergång är inte det minsta lugn, utan snarast ett dike, menar vår erfarne författare.
.
Själva förvandlingen, sinnenas natt, delas in i tre besvärliga faser som människan upplever. För att inte avslöja för mycket av den spännande beskrivningen, nämner jag endast namnet på dem:

"Världen blir grå",
"Ångesten hos människan som ryckts loss från sitt vanliga sätt att leva" och
"Jag kan inte längre meditera".
.
Stinissen konstaterar: "Kontakten med Gud är i början alltid förvirrande och förbistrande"
Att läsa denna mening gav mig ro och lättnad. Jag är inte ensam.
.
I andra hälften av Den inre bönens väg tar han upp en del av alla de positiva konsekvenserna av själens överlämnande åt Gud, och så pekar han på problemen med jäkt och förströddhet i vardagen. Vi får en del tips om hur vi kan förhålla oss till det dagliga arbetet. Undertecknad känner på sig att hon kommer att ha behov av detta lilla häfte resten av sitt liv. Undrar om jag någonsin når fram till den stora förtröstan och uppgivenhet inför Gud, som bokens författare och de nämnda helgonen erfarit."
.
.
.
De fast anställda kritikerna på våra dagstidningar behöver alltså inte oroa sig för konkurrens härifrån. Här kommer ytterligare pr: antalet sidor = 67
.
Photo source: freefoto.com

Boktips: Den inre bönens väg

Någon tuff skjutjärnsrecensent blir jag, med stor säkerhet, aldrig. Skickade för ett par veckor sedan in världens nådigaste notis till Församlingsbladet:
.
Titel: Den inre bönens väg Författare: Wilfrid Stinissen, karmelitbroder i Norraby
Tryckt av: Schmidts boktryckeri AB, Helsingborg, 1978
.
"Jag har nu läst en liten bok av Wilfrid Stinissen: Den inre bönens väg. Blev omedelbart nyfiken då jag såg titeln och undrade om detta var en av alla dessa beskrivningar av meditations-metoder och tekniker. Blev sedan smått lättad då jag märkte att det egentligen handlade om hela livet i Gud, om förtröstan och längtan. Termen som Stinissen använder, är kontemplation: när man lever sina dagar i enkelhet och mottaglighet. Han refererar till erfarenheter nedskriva av helgonen Thérèse av Lisieux, Johannes av Korset samt Teresa av Avila.
.
Speciellt koncentrerar sig Stinissen på det han och Johannes av Korset kallar sinnenas natt, dvs den tid då den inre bönen och meditationen hos en människa övergår till den passiva bönen, kontemplationen. Men denna övergång är inte det minsta lugn, utan snarast ett dike, menar vår erfarne författare.
.
Själva förvandlingen, sinnenas natt, delas in i tre besvärliga faser som människan upplever. För att inte avslöja för mycket av den spännande beskrivningen, nämner jag endast namnet på dem:

"Världen blir grå",
"Ångesten hos människan som ryckts loss från sitt vanliga sätt att leva" och
"Jag kan inte längre meditera".
.
Stinissen konstaterar: "Kontakten med Gud är i början alltid förvirrande och förbistrande"
Att läsa denna mening gav mig ro och lättnad. Jag är inte ensam.
.
I andra hälften av Den inre bönens väg tar han upp en del av alla de positiva konsekvenserna av själens överlämnande åt Gud, och så pekar han på problemen med jäkt och förströddhet i vardagen. Vi får en del tips om hur vi kan förhålla oss till det dagliga arbetet. Undertecknad känner på sig att hon kommer att ha behov av detta lilla häfte resten av sitt liv. Undrar om jag någonsin når fram till den stora förtröstan och uppgivenhet inför Gud, som bokens författare och de nämnda helgonen erfarit."
.
.
.
De fast anställda kritikerna på våra dagstidningar behöver alltså inte oroa sig för konkurrens härifrån. Här kommer ytterligare pr: antalet sidor = 67
.
Photo source: freefoto.com
eXTReMe Tracker